Facklig kritik mot Riksrevisionen
Fackliga representanter för Saco-S och ST på Riksrevisionen protesterar i en skrivelse mot brister i arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Problemen har funnits i flera år utan att åtgärder vidtagits.
De fackliga organisationerna Saco-S och ST framför kritik gällande otydligt ledarskap, en hierarkisk organisation, bristande delegering och ineffektiva arbetsprocesser i en skrivelse till Riksrevisionsutredningen.
– Det är väldigt allvarlig kritik. Vi har tagit del av detta via tidningen Dagen. Vi har i dag sammankallat och fört diskussioner med personalen. Vi kommer att processa det här och det kommer att ta några dagar, säger riksrevisor Lennart Grufberg.
Han säger att han känner till viss kritik sedan tidigare.
– Jag har inga kommentarer i dagsläget, säger Göran Arnell, ST-ordförande och en av undertecknarna av skrivelsen.
De fackliga organisationerna skriver att arbetsförhållandena dessutom får konsekvenser för Riksrevisionens anseende och trovärdighet som granskningsorgan.
Problemen har funnits i flera år, men trots påpekanden har inga åtgärder vidtagits. Två medarbetarundersökningar som gjordes 2004 och 2005 har visat att ledarskapet uppfattades som otydligt, att ledningens information var bristfällig och att organisationsstrukturen fungerade dåligt.
Efter den första medarbetarundersökningen bildades en arbetsgrupp för att ta fram en åtgärdsplan. De anställda fick skriva så kallade remissyttranden. Diskussionerna uppfattades av personalen som hårt styrda och att problemen tystades ner eller ignorerades.
Trots påpekanden från de fackliga organisationerna har ytterligare undersökningar inte gjorts.
En omorganisation genomfördes under hösten 2006, och 2007 genomfördes en begränsad utvärdering. Men utvärderingen gällde bara granskningsorganisationen, varken administrativa funktioner eller ledning ingick.
Efter omorganisationen infördes flera nya beslutsnivåer, och beslutsvägarna fick oklarare riktningar, enligt skrivelsen. Följden blir att förstudier tar lång tid, vilket leder till ett sämre arbetsklimat med svårigheter att få information och skapa tillit hos dem som granskas, enligt skrivelsen.
Sedan Riksrevisionen inrättades 2003 har antalet medarbetare inom den årliga revisionen successivt minskat. Färre medarbetare har inneburit en ökad stress. Det sker hårdare prioriteringar av vad som ska granskas. Personalomsättningen är hög. Hälften av personalen från tidigare Riksrevisionsverket har slutat under de senaste åren.
Fakta:
Riksrevisionens uppdrag är att granska den statliga verksamheten och därigenom medverka till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. I uppgifterna ingår både årlig revision och effektivitetsrevision.
Riksrevisionen bildades 2003 och är en myndighet under riksdagen. Riksdagsstyrelsen gav i april 2007 en parlamentarisk utredning i uppdrag att utvärdera verksamhet. organisation och finansiering. Bland annat ska parlamentarikerna granska hur ledningsformen med tre riksrevisorer fungerat.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
