Få spår av #metoo i styrdokument
#Metoo-uppropen förra hösten skakade om Sverige med sina avslöjanden om sexuella trakasserier i arbetslivet. Men trots stor upprördhet även bland statsråden, har #metoo knappt lämnat något avtryck i regeringens styrdokument för de statliga myndigheterna.
I Sverige började det med att 700 skådespelare vittnade om sexuella trakasserier och övergrepp under hashtaggen #tystnadtagning. Därefter följde upprop från journalister, jurister, akademiker, läkare, komiker, vårdanställda, polisanställda och anställda inom kriminalvården. För att bara nämna några.
När #allmänhandling, undertecknat av 1 200 myndighetsanställda, i januari överlämnades till civilminister Ardalan Shekarabi, S, hade uppropen redan fått politiska konsekvenser.
Statsråd bjöd in fackförbund, myndigheter och näringsliv för att diskutera frågan. Man flaggade för ny lagstiftning och både kulturminister Alice Bah Kuhnke och dåvarande jämställdhetsminister Åsa Regnér öppnade för att nya uppdrag till myndigheterna kunde bli aktuella i regleringsbreven för 2018. »Det är tillfället för regeringen att styra myndigheterna«, sade Åsa Regnér till TT i november 2017.
Publikt har gått igenom samtliga statliga myndigheters regleringsbrev för 2018. Granskningen visar dock bara ett exempel på uppdrag som tillkommit som en följd av #metoo.
– Det gör mig besviken. Jag hade nog trott att alla skulle få detta i sina regleringsbrev, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.
Utöver lagar och förordningar är regeringens regleringsbrev ett starkt styrinstrument, förklarar Shirin Ahlbäck Öberg, docent i statskunskap vid Uppsala universitet.
– Regleringsbreven är till för den kontinuerliga styrningen av myndigheterna. Jag skulle säga att myndigheterna i väldigt hög utsträckning uppfattar det som ett viktigt dokument som ledningar gör allt för att efterleva, generellt sett, säger hon.
främst handlar regleringsbreven om myndigheternas kärnverksamhet, men regeringen har också möjlighet att föra in personalpolitiska mål. Exempelvis har ett fyrtiotal myndigheter fått i uppdrag att återrapportera hur de arbetar med att minska sjukfrånvaron på arbetsplatsen.
Men när det kommer till åtgärder mot problematiken med sexuella trakasserier och könsdiskriminering som lyfts i samband med #metoo ser det tunnare ut.
Det enda exemplet är det samlade regleringsbrev som regeringen utfärdat till landets universitet och högskolor.
I det får lärosätena i uppdrag att synliggöra sitt förebyggande och främjande arbete för att motverka sexuella trakasserier. Dessutom har Universitets- och högskolerådet fått i uppdrag att arbeta för att synliggöra lärosätenas arbete.
I ett mejl till Publikt motiverar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, varför det är just inom hennes fögderi som #metoo gjort avtryck i regleringsbreven:
»Högskolan är den största statliga arbetsgivaren och har 400 000 studenter. En så stor verksamhet måste prioritera arbetet mot diskriminering och sexu-ella trakasserier«, skriver hon.
En satsning som Britta Lejon är mycket nöjd med.
– Det är bra att man gör det för universitetssektorn där vi vet att vi har väldigt många otrygga anställningar. Har man det så vågar man inte riktigt säga ifrån på arbetsplatsen, säger hon.
på lunds universitet arbetar man med uppdraget på ett övergripande plan med internutbildning och med att ta fram rutiner och handlingsplaner som sedan anpassas efter varje fakultets specifika förutsättningar, säger Lena Lindell, personalkonsult vid universitetet.
– Eftersom vi har fakulteter med kvinnodominans och fakulteter med mansdominans, så kan det skilja sig ganska mycket vilka insatser som behövs, förklarar hon.
Som en del av det nya uppdraget har Lunds universitet ett projekt som ska stärka det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. I höst ska det också göras en student- och medarbetarenkät som ska ligga till grund för det fortsätta arbetet.
Inom Polisen skrev närmare 6 000 anställda på uppropet #nödvärn, men myndigheten har inte fått några nya personalpolitiska uppdrag i regleringsbrevet för 2018.
Enligt Tomas Rosenberg, HR-chef vid Polisen, har det dock vidtagits andra åtgärder. Myndigheten har fått ökade anslag för arbetsmiljöarbetet och det har avsatts pengar för bemötandefrågor.
– Inom ramen för arbetsmiljöarbetet har vi även läst in frågor som berör #nödvärn och #metoo, säger han.
Tomas Rosenberg tror inte att avsaknaden av återrapporteringskrav i regleringsbrevet påverkar Polisens arbetsmiljöarbete nämnvärt.
– Jobbar vi inte tillräckligt med frågan så kommer regeringen sannolikt att skriva in det i ett regleringsbrev. Men så länge vi är öppna med hur vi arbetar så tror jag att de är nöjda.
Karin Svenning, ordförande för STs avdelning inom Polisen, anser att man ännu inte nått ut till hela verksamheten.
– Vi är en stor myndighet med 30 000 anställda. Så visst kan vi hitta arbetsplatser där det nog skett en förbättring, men vi kan också hitta dem där det inte hänt ett dugg.
Civilminister Ardalan Shekarabi, som har ansvar för den statliga förvaltningen, har avböjt en intervju, men skriver i ett mejl till Publikt att regeringen i år prioriterat frågan om arbetsmiljö kopplat till #metoo i myndighetsdialogerna.
Han påpekar också att myndigheterna är skyldiga att följa bestämmelserna i diskrimineringslagen och arbetsmiljölagen.
Britta Lejon tycker inte att det är nog. Hon hade hoppats att #metoo i större utsträckning skulle göra avtryck i regleringsbreven.
– Det skulle jag önskat, det hade varit en hjälp i arbetet.
Metoo-upprop som berör statliga arbetsplatser
- #akademiuppropet: 2 400 akademiker.
- #allmänhandling: 1 200 anställda på olika myndigheter.
- #givaktochbitihop: 1 700 anställda inom Försvarsmakten.
- #medvilkenrätt: 4 400 anställda i juristbranschen.
- #virivermurarna: 950 anställda inom Kriminalvården.
- #nödvärn: 5 000 anställda inom Polisen.
Vad är ett regleringsbrev?
- Regleringsbrev är benämningen på de regeringsbeslut som årligen utfärdas baserat på riksdagens budgetbeslut. I regleringsbrevet preciserar regeringen sin styrning av den statliga verksamheten och anger vilka finansiella villkor som ska gälla under budgetåret.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
