För få får behandling i Kriminalvården
Mindre än var fjärde intagen och var sjunde frivårdsdömd går igenom någon behandling under strafftiden, visar en granskning från Riksrevisionen. ”De resurser som Kriminalvården lägger på behandlingsverksamhet är otillräckliga”, bedömer riksrevisor Helena Lindberg.
Riksrevisionen konstaterar att bara en mindre andel av alla som avtjänar straff på anstalt eller inom frivården får och fullföljer behandling som ska motverka risken för återfall i brott. Det beror framför allt på personalbrist och överbelagda fängelser.
Granskningen visar att verksamheten är underdimensionerad, och har varit det under lång tid. Det ökande antalet domar och förlängda strafftider på senare år har lett till överbelagda fängelser och överbelastade frivårdskontor, konstaterar Riksrevisionen. Kriminalvården har varken lokaler eller utbildad personal så att det räcker. Samtidigt är det hög personalomsättning bland de anställda som leder program och svårt att rekrytera nya.
”De resurser som Kriminalvården lägger på behandlingsverksamhet är otillräckliga och behöver utökas. Det gäller även möjligheterna att delta i behandlingsprogrammen på distans”, betonar riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Kriminalvårdens ambition är att intagna med medelhög eller hög risk att återfalla i brott ska genomgå minst ett behandlingsprogram. Det gäller tre av fyra. Men förra året var det bara 22 procent bland de intagna och 13 procent inom frivården som fullföljde något behandlingsprogram.
”De brister som granskningen pekar på innebär ineffektivitet. Klienter inom Kriminalvården riskerar att inte få den hjälp de behöver, vilket ökar risken för återfall i brott”, understryker Helena Lindberg.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.