Extra lönepott går till erfarna kriminalvårdare
Rutinerade medarbetare inom Kriminalvården får ett extra lönepåslag. Satsningen för att behålla erfaren personal välkomnas av ST inom myndigheten, men åtgärden räcker inte för att lösa bemanningskrisen, anser STs avdelningsordförande Joachim Danielsson.
Att Kriminalvården har svårt att rekrytera och behålla personal är en välkänd utmaning för myndigheten som står inför en stor utbyggnad under de kommande åren.
Tidigare i år flaggade myndigheten för en översyn av lönebildningen som en möjlig åtgärd för att säkra kompetensförsörjningen. Nu står det klart att det att myndigheten utöver det generella lönepåslaget på 1,8 procent i år kommer att ge en extra lönehöjning till erfaren personal, rapporterar Sekotidningen.
Det handlar om 500 kronor per kriminalvårdare och 300 kronor per frivårdsinspektör som läggs i en pott och som kommer att fördelas i lokala löneförhandlingar till rutinerad personal.
Utöver lönekriterier såsom skicklighet och arbetsuppgifternas svårighetsgrad kommer därmed även antalet tjänsteår att påverka lönesättningen.
Joachim Danielsson, STs avdelningsordförande inom Kriminalvården, är tacksam för att arbetsgivaren har lyssnat till de krav som har ställts av ST tillsammans med övriga fackförbund.
– Jag kan inte annat än att vara glad för att vi har åstadkommit detta och justerat upp avtalsvärdet för de två största yrkesgrupperna. Det är bra att arbetsgivaren har svarat på den problembild som vi länge har sett, säger Joachim Danielsson till Publikt.
Han anser att det är problematiskt att nyanställda i dag kan tjäna mer än mångåriga medarbetare. Samtidigt är han noga med att betona att lösningen inte är att sänka ingångslönerna.
– Jag ser gärna att vi på sikt hittar en ny lönesättningsmodell där man inför bland annat ett anställningstidsbaserat lönetillägg för samtliga yrkesgrupper, som visar att myndigheten är mån om att behålla personal, säger Joachim Danielsson.
I Sekotidningen betonar Kriminalvårdens förhandlingschef Ola Nilsson att syftet med lönesatsningen är att anställda ska vilja arbeta kvar inom myndigheten.
Joachim Danielsson delar bilden att lönesatsningen i ett kortsiktigt perspektiv är viktig för att behålla och attrahera kompetens. Samtidigt understryker han att Kriminalvårdens bemanningskris inte är unik, utan delas av stora delar av välfärdssektorn. Han efterlyser därför en statlig utredning som tar ett helhetsgrepp om frågan.
– Utmaningen är likartad för många offentliga verksamheter och vi får inte bli konkurrenter med varandra. Här krävs samtal mellan parterna centralt och ett politiskt ansvar för att få fram strategier och åtgärder som kan lösa den fundamentala frågan om hur vi ska bemanna välfärden i framtiden. Det kan inte enskild myndighet lösa, säger Joachim Danielsson.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
