EUs antiterrorlagar tas upp i riksdagen
EUs paket för terrorbekämpning oroar fackföreningar, homo- sexuella och människorättsorganisationer. Men justitieminister Thomas Bodström ger besked: Sveriges riksdag kan stoppa hela paketet!
– Det här var bland det svåraste jag varit med om, säger justitieminister Thomas Bodström några dagar efter årets sista rådsmöte med EUs justitie- och inrikesministrar i Bryssel.
Vid mötet den 6–7 december godtog de 15 ministrarna två av de förslag som upprör människorättsorganisationer och fackföreningar i hela EU. Ett tredje förslag enades regeringarna om en vecka senare.
Besluten är en del av EUs ”antiterrorpaket”. Men de handlar mer om rättsligt samarbete än om terrorbekämpning och de var planerade långt innan den 11 september.
I Bryssel sade rådsmötet i princip ja till ett ”rambeslut om bekämpande av terrorism”. Där finns en definition av begreppet terrorism och en lista över terroristbrott. Straffsatserna blir gemensamma för hela EU. Den som tar avstånd från sin terrorverksamhet och samarbetar med polis och åklagare kan erbjudas strafflindring.
Samma dag godkände rådet också ”Eurojust”. Åklagarmyndigheterna i EU ska samarbeta på liknande sätt som poliserna i Europol. Tills vidare rör det sig bara om utredningstekniskt samarbete för brott enligt Europolkonventionen.
Arresteringsordern, som det nu råder politisk enighet om, innebär att en brottsmisstänkt EU-medborgare kan lämnas ut till vilken domstol som helst i unionen. För ett trettiotal brott räcker det med att de är kriminaliserade i ett enda EU-land för att en misstänkt ska lämnas ut. Det rör sig om allt från terrorism till att utnyttja minderåriga sexuellt och till databrott.
Sveriges regering har varit pådrivande för att få igenom ”Eurojust” och har också varit positiv till arresteringsordern, medan samtliga riksdagspartier har uttryckt oro över att antiterrorlagarna kan äventyra rättssäkerheten.
Så när Thomas Bodström reste till Bryssel hade han en riksdagsmajoritet i ryggen. Hans uppdrag var att rösta ja till förslagen, men bara om vissa svenska krav gick igenom.
Efter mötet känner sig Thomas Bodström lugnad. Han anser att rättssäkerheten är tryggad och att det inte längre finns någon risk för att de som slåss för sina demokratiska rättigheter kan dömas för terrorbrott.
Men diskussionerna i Bryssel höll på att spåra ur, säger han.
– Vi diskuterade bland annat huruvida frihetskämparna i ANC kunde definieras som terrorister.
Thomas Bodström förklarar att Sverige drivit igenom formuleringar som innebär att den som arbetar för demokratiska värden inte ska kunna stämplas som terrorist.
Regeringen har också fått igenom att medlemsstaterna själva ska få bestämma om angivare ska få lägre straff.
Kritiken mot arresteringsordern kommer främst från organisationer som Amnesty och Human Rights Watch. Så här säger advokat Sten De Geer, som arbetat med mänskliga rättigheter sedan 80-talet:
– Beslutet förutsätter att vi har fullt förtroende för andra EU-länders rättsväsende. Men vi vet att det förekommer tortyr i spanska fängelser. Trots det ska Sverige förbinda sig att lämna ut människor dit. Och vad händer när länder som Estland och Slovakien blir medlemmar i EU?
Reglerna kan försena ansökarländernas inträde i unionen, medger Thomas Bodström. Men när det gäller förtroendet för EU-länder som Spanien, Grekland och Italien hänvisar han till att samtliga skrivit under Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
Även homosexuella och deras organisationer oroas. De befarar att Österrike ska kräva att manliga homosexuella, som haft en relation med någon under 18 år, ska lämnas ut till österrikisk domstol.
Medan alla andra EU-länder har 15-årsgräns för såväl homo- som heterosexuellt umgänge har Österrike en 18-årsgräns. Men den gäller bara manliga homosexuella. För alla andra är åldersgränsen 14 år.
Mycket av kritiken mot EUs antiterrorpaket handlar om att det går för fort. Besluten drivs igenom så snabbt att vare sig politiker, folkrörelser eller allmänna opinionen hinner med.
Men den invändningen avfärdar justitieministern. Han anser till och med att det går för långsamt i vissa frågor. Dessutom hänvisar han till den parlamentariska granskningsreservation som Sverige lagt i ministerrådet:
– Det blir inget beslut i EU innan den svenska riksdagen sagt sitt, förklarar han.
Orsaken till att regeringen reserverat sig är att det rättsliga samarbetet är mellanstatligt och därmed inte en ren EU-fråga.
Hittills har riksdagsledamöterna mest uppfattat granskningsreservationerna som en formalitet. Men besluten om terrorbekämpning, Eurojust och arresteringsordern blir inte giltiga innan riksdagen tagit ställning en bit in på nästa år
– Under tiden finns det utrymme för en bred debatt om rättssäkerheten. Den debatten välkomnar jag, säger Thomas Bodström.
Och eftersom besluten måste tas i enhällighet blir de inte giltiga förrän den svenska riksdagen sagt sitt. Därför kan Sverige, om riksdagen röstar nej, stoppa hela paketet.
Fakta
Några delar i EUs antiterrorpaket:
- Europol får operativa befogenheter och stärker samarbetet med USA.
- Telefoner och e-post ska avlyssnas.
- Det blir svårare för flyktingar att få asyl.
- ”Bråkmakare” ska stoppas vid gränsen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
