EU-sekretess går före svensk offentlighet
Enligt en dom i kammarrätten ska EU-regler om sekretess gälla framför den svenska grundlagens offentlighetsprincip. Domen är överklagad. Därmed kan regeringsrätten för första gången komma att pröva frågan.
En holländsk myndighets beslut om sekretess är bindande för Jordbruksverket i Sverige när det gäller handlingar om så kallad genmajs.
Det anser Kammarrätten i Jönköping, som prövat om Greenpeace ska få tillgång till de omstridda testresultat som ligger till grund för bedömningen av genmodifierad majs.
– Kammarrätten har dömt i strid med svensk grundlag – och det är kanske rätt, säger Lennart Lillieroth, jurist och expert på sekretesslagen.
Det amerikanska jätteföretaget Monsanto har begärt att få sälja genmodifierad majs inom EU. Sådana livsmedel måste enligt ett EU-direktiv från 2001 vara hälsotestade i laboratorium – där man matar råttor och andra smådjur med dem – och på grundval av testresultaten ska ansökan prövas. En ansökan kan lämnas in i vilket EU-land som helst.
Monsanto vände sig till den holländska statens myndighet för hälso- och miljöfrågor, Bureau GGO. Företaget fick efter förhandlingar löfte om att både själva metodiken för testerna och de enskilda testresultaten på råttor skulle hemlighållas. Bara den sammanfattande bedömningen skulle vara offentlig.
Materialet på cirka 3 000 sidor sändes emellertid på remiss från Bureau GGO till statliga motsvarigheter i andra EU-länder. I Sverige hamnade det hos Jordbruksverket.
Greenpeace, som på flera sätt ifrågasätter Monsantos undersökningar, vände sig till verket för att med hjälp av den svenska offentlighetsprincipen få tillgång till allt material. Jordbruksverket sade nej, men enbart därför att själva metodiken vid testandet ansågs vara en viktig företagshemlighet hos Monsanto.
Greenpeace överklagade beslutet. Kammarrätten säger nu att Sverige är bundet av den holländska myndighetens överenskommelse med Monsanto om sekretess. Jordbruksverket kan därför inte, på basis av svenska regler om offentlighet och sekretess, ompröva den holländska myndighetens beslut. Domstolen skriver bland annat:
”Att nationella bestämmelser regleras i nationens grundlag saknar härvid betydelse, liksom huruvida de nationella bestämmelserna är äldre eller nyare än gällande EG-rätt.”
Enligt kammarrättens uppfattning kan alltså ett företag som vill ha en genmodifierad produkt godkänd inom EU välja att ansöka i det land vars myndighet visar minst intresse för offentlighet. Denna lägstanivå ska sedan respekteras i alla andra länder.
Greenpeace har begärt prövningstillstånd i Regeringsrätten för att få kammarrättens dom överprövad.
– Det har bara varit en tidsfråga när en dom av det här slaget skulle komma, säger Lennart Lillieroth. Ända sedan Sverige blev medlem i EU har meningarna varit delade. Tar EU-rättens regler om sekretess över svenska grundlagsbestämmelser om offentlighet? Nu är det dags att Regeringsrätten får pröva saken.
Motsättningarna inom EU är starka i frågor om genmodifierad majs och medlemsländerna har inte kunnat enas om ett beslut. Kritiska forskare har ifrågasatt Monsantos tester. Sverige har röstat för att majsen ska godkännas, men flera andra länder är skeptiska och avgörandet har skjutits upp flera gånger.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.