EU-myndighet får fler besök efter svensk nedläggning

ARBETSLIV2008-01-16

Sedan Arbetslivsinstitutet lades ned har EU-myndigheten Eurofound fått fler besökare. Många är svenskar. De vill veta hur arbetsförhållandena ser ut – i Sverige.

Eurofound, EUs myndighet för bättre arbets- och levnadsvillkor i Dublin, hade ett fruktbart samarbete med Arbetslivsinstitutet.

–Vi blev mycket ledsna när vi fick höra att institutet skulle läggas ned. Det är egentligen en svensk fråga som vi inte ska kommentera, men visst är det synd att det inte finns kvar för vårt samarbete fungerade mycket bra, berättar myndighetens chef, Jorma Karppinen.

Många besökare från Sverige

En konsekvens av nedläggningen är att Eurofound har fått betydligt fler besökare som intresserar sig för den forskning som bedrivs.

Inte minst från Sverige kommer journalister och delegationer från fackförbund och andra organisationer för att ta reda på hur arbetsförhållandena ser ut – i Sverige.

Inga nedläggningar i övriga EU

Enligt Jorma Karppinen är nedläggningen av Arbetslivsinstitutet en isolerad företeelse i Europa. De flesta EU-länder har liknande institut för forskning om arbetslivsfrågor och det finns inga tecken på att andra länder skulle följa Sveriges exempel.

Eurofounds forskningsrön har hög status inom EU, fastslår Jorma Karppinen:

– Jag reser väldigt mycket och träffar folk från kommissionen och Europaparlamentet och får ofta höra att våra rapporter är mycket värdefulla i deras arbete. Vi ser ofta referenser till våra studier i debatter och direktivförslag. Dessutom är våra experter ofta anlitade i hearings eller i förberedande arbete med nya direktiv.

Eurofound är en av EUs äldsta myndigheter och har funnits sedan 1975. Ett forskningsområde som kommer att vara mycket aktuellt den närmaste tiden är enligt Jorma Karppinen arbetskraftens rörlighet och immigranternas arbetsvillkor, i kombination med Europas åldrande befolkning.

Ett annat centralt område är så kallad flexicurity.

– Globaliseringen har förändrat arbetsmarknaden och europeiska företag måste ändra sitt sätt att arbeta för att klara konkurrensen på världsmarknaden. Det innebär mer flexibla arbetsvillkor, men det är inte det enda svaret. Vanligt folk måste också ha ett mått av trygghet. Det här är ett mycket brett område att analysera, säger Jorma Karppinen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö EU
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA