EU-motstånd präglar valet
Onsdag 12 september går Nederländerna till val, och fram tills dess är det skottpengar på allt som är blått med gula stjärnor: EU har blivit både politikernas och väljarnas nya favoritaversion.
Den nederländska politiska debatten har i tio år dominerats av karismatiska och bångstyriga populister på yttersta högerkanten. Falangens banerförare är Geert Wilders, känd för sitt guldfärgade hår.
2006 bröt sig Geert Wilders loss från det liberala partiet (VVD) och bildade det islam- och invandrarfientliga Frihetspartiet. Under de första åren lockade hans skräckvisioner om en extern fiende – islam – många väljare, även om de krockade med den traditionella nederländska självbilden som ett liberalt, tolerant och cykelälskande folk.
Men i valet 2010, när finanskrisen slagit till, var väljarna mer intresserade av de klassiska valfrågorna pengar och ekonomi än av hätska diskussioner om kulturell och religiös identitet.
I årets val är en ny fiende – EU – central i alla de stora partiernas valprogram. Geert Wilders håller med kampanjen »Deras Bryssel, vårt Nederländerna« återigen i taktpinnen.
Han kallar EU-kommissionären Cecilia Malmström för »vänstervriden hippie« som vill lägga sig i landets invandringspolitik.
Valdebatten har främst handlat om att utvisa EU-medborgare som inte kan försörja sig. Man vill ha videokameror längs motorvägarna för att stoppa »oönskade« från att komma in i landet och upprättar hemsidor som hånar östeuropeiska invandrare och Brysselbyråkrater.
Politikerna motsätter sig fler EU-krislån till Sydeuropa. »Grekerna och spanjorerna har blivit de nya muslimerna«, sade en kommentator.
Premiärminister Mark Rutte, liberal, tryckte efter fotbolls-EM valaffischer med de spanska och italienska finalspelarna Xavi Hernández och Andrea Pirlo, och texten: »De kan gott få trofén. Men vår kreditvärdighet får de inte«.
Socialistpartiet, ett tidigare småparti som nu kan ge liberalerna en match om regeringsmandatet, motsätter sig också lån till Grekland och Spanien.
Men även Nederländerna har problem med ekonomin. Den EU-ordinerade medicinen har, precis som för Grekland och Spanien, varit nedskärningar.
Enligt Danielle van Essen på Abvakabo, facket för offentliganställda, har facken inte tagit ställning till EU-kritiken. Däremot har ett stort antal fackförbund enats om att förespråka »en social röst« i valet – som att värna kollektivtrafik eller barnomsorg.
– Några av partierna, främst högern, vill ta bort statsstödet för barnomsorg, och det skulle drabba i första hand kvinnor, som ensamstående mammor, säger Danielle van Essen.
Hon säger att offentliganställda redan inför valet för två år sedan varnades för stora uppsägningar.
– Det har inte hänt ännu, men vi vet att det kommer att skäras i den offentliga sektorn, alla partier är eniga om att det behövs, säger Danielle van Essen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
