Etnisk diskriminering bevisad

STUDIE2008-01-30

En arbetssökande med svenskt namn har betydligt större chans att väcka arbetsgivarens intresse än en person vars namn låter arabiskt eller afrikanskt. Det visar en undersökning baserad på 3 600 jobbansökningar.

I experimentet skickade doktoranden Moa Bursell ut exakt likvärdiga, falska jobbansökningar där bara namnen skiljde ut personen – i det ena fallet svenskt, i det andra arabiskt eller afrikanskt. Sedan noterade man om arbetsgivaren tog kontakt eller inte.

Utfallet visar att där en ”svensk” behöver söka 10 jobb för att få ett napp måste en ”arab” eller ”afrikan” söka 18 arbeten. Parallellt med Moa Bursells undersökning, vid Stockholms universitet, har ett liknande test genomförts vid Högskolan i Kalmar. I det hade personer med svenska namn 50 procents större chans att bli kallade till intervju jämfört med sökande med arabiskt klingande namn.

– De här två studierna borde räcka för att konstatera att det förekommer etnisk diskriminering i Sverige, säger Moa Bursell. Det går inte längre att ifrågasätta. Det är klart att man blir ledsen, men jag är inte förvånad.

Den här typen av undersökningar har gjorts i andra länder, och överallt avslöjas etnisk diskriminering. Sverige utmärker sig inte åt något håll vid en jämförelse, enligt Moa Bursell.

Men det finns stora skillnader mellan olika yrken och arbetsplatser när det gäller omfattningen av diskriminering. I Stockholmsstudien möttes utländska ”sökande” till lärarjobb knappast alls av negativ särbehandling, medan till exempel undersköterskor, snickare och fordonsförare med utländsk bakgrund drabbades i stor utsträckning. I Kalmarundersökningen var diskriminering vanligare i lågkvalificerade yrken.

– Det kan bero på att ansökningarna till kvalificerade jobb oftast är mer detaljerade och säger mer om den sökandes produktivitet. Då finns mindre utrymme för stereotypa föreställningar om vad en person från en viss grupp kan, säger nationalekonomen Dan-Olof Rooth vid Högskolan i Kalmar.

Ett annat resultat från Kalmarstudien är att den etniska diskrimineringen är större när rekryteraren är en man.

– Män har mer negativa attityder till invandrare än kvinnor har, kommenterar Dan-Olof Rooth.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA