”En skräck att något akut inträffar”
Överfulla fängelser och häkten. Interner som måste dela cell. Allt färre kriminalvårdare som ska ta hand om allt fler fångar eller häktade. Situationen i kriminalvården är pressad och leder till sjukskrivningar och uppsägningar.
Kriminalvården har i dag ett antal proppar i verksamheten. På två områden finns det en akut brist på platser: på häktena och på de slutna anstalterna. Numera har kriminalvården gått ifrån den tidigare indelningen i fyra säkerhetsklasser, och i dag finns det bara öppna eller slutna anstalter. Det är i den senare kategorin som platsbristen är akut, vilket också skapar överbeläggning på häktena:
– Det saknas i dag runt 300 platser på sluten anstalt. Däremot finns det platser på de öppna anstalterna. Men bristen på slutna platser skapar en propp i systemet. På häktena sitter i dag runt 300 personer och väntar på att bli utplacerade på sluten anstalt, säger Sven-Erik Larsson, avdelningsordförande för ST-Kriminalvård.
Kronobergshäktet, mitt i Stockholm, hör till de värst drabbade.
– Här har vi 20 LOB-platser, ”fyllearresten” allmänt kallad. I dag är hälften av de platserna ständigt belagda av anhållna, gripna och i flera fall häktade. JO har granskat detta och kommit med hård kritik, men inget händer, säger Lars Teveborg, lokal ST-ordförande på häktet.
I cellerna finns ingenting annat än en grön gallonmadrass. Ingen säng, ingen stol, ingen radio eller TV. Tidvis har häktet varit så fullt att till och med advokatrum eller isoleringsceller använts. Under ett av vårens fotbollsderbyn användes rent av promenadgårdarna på taket som celler för 16 gripna fotbollsfans.
– Det kan inte vara meningen att kriminalvården ska placera folk utomhus. Överbeläggningen leder till en rad problem. Vi kan i många fall inte skilja intagna åt som borde sitta på olika avdelningar. De långa väntetiderna på att bli placerad på anstalt gör att intagna går härifrån med avtjänat straff. Så får det inte gå till, säger Lars Teveborg.
Ännu värre kan det bli. Det bara tre år gamla Huddingehäktet har fått mögelproblem och kanske måste stängas för ombyggnad. Då krävs det 120 tillfälliga platser.
Cecilia Pettersson är en av placerarna för kriminalvårdens norra och mellersta region, och sitter på Kronobergshäktet. Att placera ut de dömda är i dag ett pussel som är näst intill omöjligt att få ihop.
– Det finns platser på öppna anstalter. Men de som har plats är de som ligger långt bort. Just i dag har vi 298 verkställighetsfall på häktena. Minst 220 av dem borde egentligen redan sitta på en anstalt, säger Cecilia Pettersson.
För personalen betyder överbeläggningarna en ökad press.
– Personalomsättningen ökar hela tiden. I dag ligger den hos oss på runt 30 procent, och vi saknar 30 vårdare. Vi tappar en massa erfarenhet och kompetens, samtidigt krymper man bemanningen. I dag går det inte att spara en krona mer på baspersonalen, säger Lars Teveborg.
Med fler intagna och färre personal ökar oron inne på häktena och anstalterna.
– Det sprider sig en skräck för att det ska hända något akut igen, som när de intagna satte eld på Tidaholmsanstalten 1994. Det bubblar rejält på många anstalter, inte minst på Tidaholm, Kumla och Hall där det sitter över 120 livstidsdömda, säger Lars Teveborg.
– Numera har vi två till tre personer per dag och avdelning på Kronobergshäktet som flyttas för att de är påverkade av knark. Mobiltelefoner och knark kommer in via besökare. Antalet dömda som avtjänar korta fängelsestraff har minskat de senaste åren i takt med att elektronisk fotboja och samhällstjänst har blivit allt vanligare påföljd. Men samtidigt har antalet dömda till längre fängelsestraff ökat.
– Vi har uppvaktat justitieminister Thomas Bodström om behovet av en ny stor sluten anstalt. Förslaget är att den läggs i Västerås. Där har man redan Tillbergaanstalten, de har en bra arbetsmarknad och det ligger hyfsat nära Stockholm, säger Sven-Erik Larsson.
– De tillfälliga lösningarna, med att man ställer upp baracker någonstans är inte hållbara i längden.
Han skulle vilja se fler efterföljder till det man prövat på Gotland med ett Kriminalvårdens hus.
– Där har man samlat frivården, häktet och anstalten på ett ställe. Personalen rör sig över gränserna och är samlade runt klienten. I en sådan samlokalisering borde också åklagar- och polismyndigheten ha plats. På de mindre orterna skulle det vara en bra lösning och underlätta samarbetet.
Även om kriminalvården nu skapar nya häktesplatser, bland annat i Uppsala, Växjö och Göteborg, är det nya anstaltsplatser som måste till för att få bort propparna ur systemet.
– Dessutom finns flera anstalter i södra Sverige som behöver ersättas. Fängelserna i Ystad, Kalmar, Mariestad och Västervik är byggda på 1800-talet och passar dagens kriminalvård dåligt.
Också de slutna anstalterna för kvinnor har problem med överbeläggning. Antalet kvinnor som dömts till längre straff är fler än någonsin. Tidvis har Färingsöanstalten utanför Stockholm till exempel tvingats använda dubbelceller.
– På Hinseberg blir det åtta nya slutna platser. Och på Färingsö hoppas man kunna skapa en ny avdelning med 20 nya öppna platser. Men tendensen är den samma bland kvinnorna, det är fler långtidare som begått allt grövre brott. Bland dem finns flera livstidsdömda, säger Sven-Erik Larsson.
Från facket är man också bekymrad över att den offentliga debatten om kriminalvården stämmer dåligt överens med verkligheten inne på häkten och anstalter:
– När ska våra chefer gå ut och prata för varan? I dag är det bara snack om rymningar och misskötta permissioner, inte om de verkliga problemen, säger Lars Teveborg.
– Malexandermorden var en fruktansvärd händelse. Men det hade kunnat ske även sedan de muckat. Huvuddelen av alla permissioner sköts som de ska, säger Sven-Erik Larsson.
Men många fruktar vad som ska hända framöver. Och då handlar det inte om rymningar eller permissioner, utan om det som kan hända på insidan av överbelagda anstalter.
Kronobergshäktet
Kronobergshäktet byggdes 1975 och ligger ihop med Rikspolisstyrelsen och Stockholmspolisens lokaler på Kungsholmen i Stockholm. Här finns totalt 302 platser, och här jobbar 240 anställda. Ingångslönen för en vårdare på häktet ligger på cirka 14 000 kronor i månaden.
Fler ”långtidare”
Mellan 1996 och 2000 har antalet fängelsedomar minskat med 13 procent. Men det som framförallt minskat är de korta strafftiderna, upp till ett år. Antalet domar över ett år har i stället ökat med 12 procent. Samtidigt har belastningen ökat på häktena. Dels har antalet häktade ökat, de som väntar på en rättslig prövning, dels handlar det om personer som redan är dömda men som väntar på att bli utplacerade på anstalt. Här har väntetiderna blivit allt längre.
Från en medelbeläggning på 82 procent på häktena 1995 är den i dag uppe i över 90 procent.
Allt fler som tidigare avtjänade kortare fängelsestraff får nu i stället ”boja”, intensivövervakning med elektronisk kontroll. 1995 dömdes 449 personer till sådan övervakning, 1999 var det 3 529.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.