Dragkampen kan börja
Nu börjar förhandlingarna om ett nytt avtal för ST-medlemmarna på statliga myndigheter. Återkommande stridsfrågor är siffror i avtalet och tidsbegränsning av avtalsperioden. I år har Arbetsgivarverket också sagt upp det statliga trygghetsavtalet.
De statliga myndigheterna är i vanlig ordning sist ut i arbetsmarknadens avtalsstafett. Fack och arbetsgivare i industrin satte redan i april det så kallade märket, som motsvarar 6,8 procents löneökningar på tre år. På myndighetsområdet utväxlade parterna yrkanden veckan före midsommar – och gick sedan på semester.
Men nu är det dags för Arbetsgivarverket, som företräder de statliga myndigheterna, och Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, där ST ingår, att mötas vid förhandlingsbordet. Båda parter räknar med en treårig avtalsperiod, och har därför med sig fler frågor än under förhandlingarna om de två senaste avtalen, som har löpt över två respektive ett år.
Här är några av de tvistefrågor som förhandlingarna kommer att kretsa kring.
- Löneökningsutrymme i siffror
ST och de andra förbunden i Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, vill att avtalet ska ange ett löneökningsutrymme i nivå med löneökningarna i den konkurrensutsatta industrin.
– Det är vårt jobb att se till att det inte är våra medlemmar som finansierar verksamhet med uteblivna löneökningar, säger STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar, som också är förhandlingsledare för OFR.
Men Saco-förbunden inom staten, Saco-S, har haft avtal utan siffror sedan 2002. Och Arbetsgivarverket vill ha sifferlöst även i avtalen med OFR och LO-förbundet Seko.
– Vi utgår från verksamhetens behov, och då kan man inte ha ett golv. Utfallet måste kunna bli både högre och lägre än »märket«, anser Arbetsgivarverkets förhandlingschef Monica Dahlbom.
Att facken lokalt kan acceptera ett lägre utfall än siffran i det centrala avtalet har inte varit till någon hjälp, enligt Monica Dahlbom.
– Visst skulle de kunna göra det, men var finns trycket för det? Det existerar inte.
I årets avtalsrörelse har fler grupper än tidigare fått avtal utan siffror, bland annat genom Visions avtal för kommuntjänstemän. Enligt Medlingsinstitutet kommer 850 000 anställda att ha sifferlösa avtal 2015, en fördubbling sedan 2012.
– Majoriteten har fortfarande siffror, kommenterar STs Åsa Erba-Stenhammar. Men visst kan ökningen innebära att Arbetsgivarverket känner vind i seglen, och att vi måste argumentera hårdare för vår linje.
- Individgaranti
Tidigare fanns en individgaranti i det statliga avtalet, en rätt för varje individ att få en viss lägsta löneökning. Den togs bort för två år sedan. Nu har de som fått liten eller ingen löneökning i stället rätt till en individuell handlingsplan.
OFRs formella yrkande denna gång är att alla ska garanteras en löneutveckling.
Åsa Erba-Stenhammar tycker att modellen med handlingsplaner har fungerat väl på många håll, men att individgaranti ändå är den bästa lösningen.
– Det borde också vara den enklaste modellen för arbetsgivarna. Men hur vi genomför individuell löneutveckling kan vi diskutera vid förhandlingsbordet.
- Tidsbegränsat avtal
Arbetsgivarverket förordar ett avtal utan bortre tidsgräns, ett tillsvidareavtal. Ett sådant avtal finns med Saco-S sedan 2010, och det ger enligt arbetsgivarna stabilitet och långsiktighet i relationerna.
Saco-avtalet löper på tills någon av parterna säger upp det, med en uppsägningstid på minst sex månader.
Men Åsa Erba-Stenhammar ser inga fördelar med tillsvidareavtal från ett fackligt perspektiv.
– En avtalsrörelse innebär att man kraftsamlar för sina mål. Och tidsbegränsningen ger oss konflikträtt – vår största bytesvaluta i en förhandling är att vi skriver på ett avtal som innebär fredsplikt så länge avtalet varar.
Saco-S tillsvidareavtal kan sätta press på OFR att sluta ett avtal snabbt, så att man inte hamnar på efterkälken med lokala förhandlingar.
- Trygghet
Arbetsgivarverket har sagt upp det statliga trygghetsavtalet och vill minska möjligheterna till tidig pension för äldre medarbetare.
I dag kan exempelvis den som blir uppsagd och har mindre än fyra år till pension få pensionsersättning fram till 65-årsdagen.
– Reglerna i vårt avtal motverkar ett långt arbetsliv och är svåra att försvara, säger Monica Dahlbom. Vi tycker att man i stället ska få snabbare stöd och hjälp under en period om man blir uppsagd.
Hon anser också att uppsägningstiderna ska vara maximalt tolv månader, utan möjlighet till lokala överenskommelser om längre tider.
Åsa Erba-Stenhammar tycker att det är »beklagligt men inte överraskande« att avtalet sagts upp.
– Vi ser också saker att förbättra, men arbetsgivaren kan inte bara ta bort värden i ett avtal.
- Pension
OFR kräver »rätt till delpension«. Sedan tio år kan statsanställda få delpension om arbetsgivaren bedömer att verksamheten klarar det, men som Publikt rapporterat får allt fler avslag på sin ansökan.
– Vi vill ha en mindre subjektiv prövning, säger Åsa Erba-Stenhammar.
Arbetsgivarna vill också se över delpensionen, trots att man tycker att det fungerat väl.
– En fråga skulle kunna vara att förlänga rätten till delpension, som i dag tar slut vid 65 år, säger Monica Dahlbom.
Arbetsgivarna yrkar även på att tjänstepensionerna ska baseras på en bestämd avgift för arbetsgivaren, inte en bestämd förmån för den anställde baserad på hans eller hennes slutlön.
Åtta fackförbund samarbetar
ST förhandlar tillsammans med sju andra förbund i Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, om ett nytt avtal med Arbetsgivarverket. Förutom ST ingår Lärarförbundet, Ledarna, Försvarsförbundet, Vårdförbundet, Polisförbundet, Tull-kust och Officersförbundet i OFR.
Det nuvarande ettåriga avtalet löper ut 30 september.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
