Domstolarna ska bli mer digitala

DIGITALISERING2019-08-14

I en promemoria föreslår justitiedepartementet en ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering. Syftet är att effektivisera verksamheten och förbättra servicen till medborgarna.

Ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering ger goda möjligheter att effektivisera verksamheten, stärka rättssäkerheten och ge god service till medborgarna, skriver departementet i promemorian som nu går ut på remiss. För att fullt ut utnyttja digitaliseringens möjligheter bör all skriftlig kommunikation i domstolsprocesser ske i digital form. Därför föreslås förändringar i de lagar som ställer processrättsliga formkrav som hindrar digital kommunikation.

Riksdagen beslutade redan 2012 att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Målet för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten, konstateras i promemorian. Digitalt ska vara förstahandsval i den offentliga förvaltningens verksamhet och i kontakter med privatpersoner och företag. Det innebär att den offentliga förvaltningen när det är lämpligt ska välja digitala lösningar i sin verksamhet.

Domstolarna bedriver redan ett omfattande arbete med att digitalisera mål- och ärendehanteringen. Digitaliseringen ska användas för att skapa en mer effektiv och rättssäker informationshantering som inger förtroende. Syftet är att så långt som möjligt kunna arbeta med en e-akt där man kan ta emot, hantera, skicka och därefter bevara handlingarna digitalt.

I promemorian föreslås bland annat följande:

  • En stämningsansökan i tvistemål och andra ansökningar enligt rättegångsbalken ska få göras digitalt. Ansökan ska i så fall skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift.
  • Domstolsärenden ska få inledas digitalt, till exempel genom e-post.
  • Rättegångsfullmakter ska få utfärdas i digital form och skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Ett ombud som är offentlig försvarare ska inte behöva ge in en fullmakt annat än om rätten anser att det behövs.
  • Regler om bekräftelse av handlingar och handlingars ankomstdag ska vara enhetliga och teknikneutrala.
  • Onödiga krav på att en part ska tillhandahålla papperskopior ska tas bort.
  • Beslut i hyres- och arrendenämnderna ska kunna skrivas under elektroniskt.

Författningsändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2021.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA