Det vill de göra i EU-parlamentet
Den 25 maj är det val till Europaparlamentet. Svenska kollektivavtal och svensk offentlighetsprincip är udda inslag i EU som de rödgröna partierna anser måste försvaras hårdare. De borgerliga partierna är inte lika oroade.
Som en följd av Lissabonfördraget har Europaparlamentet fått mer att säga till om i EUs beslutsprocesser. Parlamentet hanterar även fler politikområden. Samma år som fördraget undertecknades, 2009, var det EU-val. Nu är det dags igen – och en röst i EU-valet har aldrig varit mer betydelsefull.
Publikt har frågat partiernas toppkandidater i årets val vilka beslut som varit viktigast den gångna mandatperioden och vad de vill uppnå de kommande fem åren.
De sydeuropeiska euroländernas kris och försöken att få dessa ekonomier på fötter igen har dominerat mandatperioden.
De svenska parlamentarikerna har olika syn på hur framgångsrikt EU varit. På den borgerliga sidan är man huvudsakligen nöjd med skärpningen av stabilitetspakten, som reglerar hur stor statsskuld och inflation medlemsländerna får ha.
– Det kommer att bidra till förtroende och stabilitet, säger Gunnar Hökmark, M.
Om man betänker att krisen är den värsta på 80 år är det en bedrift att Europasamarbetet består, menar Marit Paulsen, FP.
– Vi har trots allt lyckats hålla ihop EU, och att euron fortfarande lever är fantastiskt, säger hon.
Marita Ulvskog, S, är inte lika imponerad.
– Man har försökt att i efterhand skapa ordningsregler som man borde haft redan i inledningen av eurosamarbetet, säger hon.
Även Malin Björk, V, är kritisk. De åtstramningar som regeringarna tvingats till för att få sina budgetar i balans drabbar samhällets mest utsatta, anser hon.
– Det är en centralisering av den ekonomiska politiken som tyvärr understötts av parlamentet, säger hon.
En annan tongivande process under den gångna mandatperioden är ministerrådets och Europaparlamentets beslut om en ny långtidsbudget för 2014 till 2020. Budgeten minskas, vilket välkomnas av de flesta svenska partier. Den i särklass största posten är fortfarande jordbruksstödet, en utgift som Sverige inte får så stor del av.
Flera av de svenska parlamentarikerna framhåller klimatpolitiken som den mest framgångsrika delen av EUs arbete sedan 2009. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent till år 2030, föreslog EU-kommissionen i januari. I februari röstade parlamentet ja till en resolution med liknande innehåll. Det är en skärpning jämfört med tidigare mål.
– Att vi ska lösa detta är vi överens om, men inte hur, säger Kent Johansson, C.
Även Isabella Lövin, MP, anser att Europaparlamentets arbete i miljöfrågorna lett till betydelsefulla resultat.
– Det är beslut som påverkar världen. Vi har också lyckats förbjuda överfiskning, säger hon.
Vid sidan av ekonomi och miljöfrågor hanterar Europaparlamentet många andra politikområden och för Piratpartiet, med en smalare agenda än de flesta andra partier, är den största framgången under mandatperioden att det så kallade Acta-avtalet stoppades.
– Avtalet skulle ha lett till en ännu hårdare jakt på fildelare. Exempelvis skulle tullen få rätt att snoka igenom mobiltelefoner, säger Christian Engström, PP.
400 miljoner får rösta 25 maj
- EU-valet hålls söndagen den 25 maj.
- Omkring 400 miljoner väljare har rösträtt.
- Svenskarna väljer 20 ledamöter till Europaparlamentet på fem år.
- Sammanlagt kommer parlamentet efter valet att ha 751 ledamöter från 28 länder.
- Den slutliga rösträkningen brukar vara klar på onsdagen efter valet. Valresultatet fastställs torsdagen den 29 maj.
- Europaparlamentet utövar medbeslutande i det ordinarie lagstiftningsarbetet.
- Europaparlamentet har inflytande över EUs budget och utnämningen av EU-kommissionens ordförande.
Vilka är ditt partis viktigaste frågor i parlamentet?
- Socialdemokraterna, Marita Ulvskog: De tre viktigaste frågorna är jobben, de fackliga rättigheterna och klimatpolitiken.
- Centerpartiet, Kent Johansson: Vi vill se ett fortsatt samarbete genom EU, fortsatt öppenhet och fri rörlighet. Dessutom prioriterar vi klimatpolitiken.
- Vänsterpartiet, Malin Björk: Vi prioriterar de feministiska frågorna och klimatfrågorna. Vi vill också stärka arbetsrätten och försvara välfärden.
- Miljöpartiet, Isabella Lövin: Dels klimatet och miljön, dels ett öppet och humant Europa. Vi måste se till att medlemsländerna lever upp till EUs flyktingpolitik och Lissabonfördragets bra principer.
- Kristdemokraterna, Lars Adaktusson: Europasamarbetet måste breddas till någonting mera än bara ett ekonomiskt samarbete. Vi tycker att man ska öppna fler legala vägar för människor in i Europa.
- Sverigedemokraterna, Peter Lundgren: Att flytta makten från EU tillbaka till den svenska riksdagen. Sedan vill vi göra något åt medlemsavgiften vi betalar till EU. Vi betalar 26 miljarder kronor,pengar som kunde användas till något bättre.
- Moderaterna, Gunnar Hökmark: Det första är att slå vakt om den inre rörligheten och överbrygga motsättningarna som ständigt växer fram. Det andra är att göra världens största ekonomi till världens mest framgångsrika marknad, för tillväxtens och jobbens skull.
- Folkpartiet, Marit Paulsen: Jag vill kämpa för ökad öppenhet i EU. Inte minst i ministerrådet vars arbetsformer påminner om medeltida diplomati. Allt sker bakom lyckta dörrar. Du har inte en blek aning om vem som förbereder vad, vem som har sagt vad eller hur någon röstar.
- Piratpartiet, Christian Engström: Att stoppa frihandelsavtalet TTIP,Transatlantic Trade and Investment Partnership, mellan EU och USA. Vi vill försvara konkurrensneutraliteten på nätet och stoppa den massövervakning som Edward Snowden avslöjat.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
