Olika syn på försvaret av löntagares villkor
Svenska arbetsvillkor ska gälla dem som arbetar i Sverige. Det tycker alla partier som ställer upp i EU-valet. Men blocken skiljer sig åt i synen på hur Sverige ska kunna skydda arbetstagare mot villkorsdumpning på den inre marknaden.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har gjort de svenska kollektivavtalens ställning på EUs inre marknad till en fråga i EU-valet.
Bakgrunden till debatten är att Sverige tvingats göra en lagändring sedan Arbetsdomstolen efter ett utlåtande från EU-domstolen dömde Byggnads att betala skadestånd för blockaden 2004 mot det lettiska byggbolaget Laval un partneri. Byggnads ville tvinga bolaget att teckna ett svenskt kollektivavtal eftersom det hade lettiska anställda utstationerade på ett bygge i Vaxholm.
I praktiken är det enbart de svenska facken som har möjlighet att bevaka arbetstagares villkor i Sverige. Men lagändringen, den så kallade lex Laval, som föranletts av EU-domstolens utlåtande, har skapat osäkerhet om när och hur facken kan agera, anser såväl LO som TCO.
Marita Ulvskog, S, hävdar att Sveriges regering och EU-domstolen gör en för långtgående tolkning av det så kallade utstationeringsdirektivet.
– Den fria rörligheten är central, men vi kan inte acceptera att friheten översätts till en jakt på lägsta möjliga kostnad för människors arbete. Vi hävdar fackliga rättigheter som en grundläggande rättighet, säger Marita Ulvskog.
Om något företag underskrider svenska kollektivavtal bör svenska fack ha rätt att vidta stridsåtgärder, anser Socialdemokraterna.
Det gör även Vänsterpartiet.
– Absolut. Blockad och strejk är grundpelarna, säger Malin Björk, V.
Men enligt lex Laval får stridsåtgärder bara användas om ett antal kriterier är uppfyllda. Annars hotar skadestånd.
De borgerliga partierna anser dock att det nuvarande systemet fungerar som det ska.
– Vi har en tydlig lagstiftning, anpassad efter EU-direktiven, och en sittande utredning ska komplettera bilden. Svenska kollektivavtal gäller, men facken får inte vidta stridsåtgärder för att få upp villkoren över miniminivåerna, säger Lars Adaktusson, KD.
Gunnar Hökmark, M, påpekar att de utstationerade i Sverige är få, omkring 6 000, och menar att man svårligen kan påvisa några dumpningseffekter under de år Sverige varit en del av den inre marknaden.
– Sverige har haft en reallöneökning under tiden som vi haft den största öppenheten, säger han.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
