Delseger för konfirmandlärare i EG-domstolen
Den som publicerar personuppgifter på Internet kan inte ställas till svars för att sprida uppgifterna till ”tredje land”. Det slog EG-domstolen i Luxemburg fast idag - och gav Eksjö tingsrätt bakläxa i fallet Bodil Lindqvist.
- Jag tycker att domen känns ganska bra, kommenterar konfirmandlärare Bodil Lindqvist.
På hösten 1998 publicerade hon några skämtsamma texter på sin hemsida om 18 medarbetare i den egna kyrkliga församlingen. Däribland om kyrkvaktmästaren Mariette. Bodil skrev att hon ramlat ner från en stege och skadat foten. Mariette hade inget att invända, men församlingsprästen och kyrkorådets ordförande tog illa upp. De anklagade Bodil för att vara en databrottsling. Följden blev att Bodil polisanmälde sig själv i hopp om att bli rentvådd. Hennes självanmälan ledde till att Eksjö tingsrätt i juni år 2000 dömde henne till 4 000 kr i böter för brott mot personuppgiftslagen, PUL, och EUs bakomliggande datadirektiv. Dels för att hon varit ”skyldig att anmäla behandlingen till Datainspektionen”, dels för att hon via Internet hade gett en världsvid spridning åt personuppgifter.
”Enligt 33 § första stycket PUL är det förbjudet att till tredje land föra över personuppgifter som är under behandling om landet inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifter”, beslutade Eksjö tingsrätt och stödde sig på ett utlåtande från Datainspektionens generaldirektör Ulf Widebäck.
Bodil och hennes advokat Sture Larsson överklagade domen till Göta Hovrätt. Men eftersom målet ytterst handlar om EU-rätt måste hovrätten först inhämta ett besked från EG-domstolen om hur den ska döma i Bodilfallet.
Idag, mer än tre år efter domen i Eksjö, kritiserar EG-domstolens tio domare tingsrättens och även Datainspektionens bedömning. Men också den svenska regeringens och riksdagsmajoritetens strikta tolkning av EUs datadirektiv. Domarna pekar på att det inte finns någon laglig grund för att klassa nätpublicering som ”överföring till tredje land”.
Vidare pekar domarna på att själva uppläggningen av en hemsida på en nätserver inte ska betraktas som utlandsutlämnade av personuppgifter. Istället är det användarna som via det globala nätet hämtar uppgifterna genom att själva söka upp sidan på Internet. En annan och hårdare tolkning skulle i praktiken tvinga EU-kommissionen att omedelbart stoppa all publicering av hemsidor på Internet.
- Jag tycker att resonemanget låter väldigt förnuftigt, säger Bodil Lindqvist.
Datainspektionens generaldirektör Ulf Widebäck tror att EG-domstolens dom ger Bodil Lindqvist möjlighet att bli friad i Göta hovrätt. På grundval av EG-domstolens beslut väntas hovrätten ta upp Bodil Lindqvists fall till förnyad prövning nästa år.
- Faller anklagelsen om överföring till tredje land kvarstår bara det faktum att hon aldrig anmält sin databehandling till Datainspektionen. Det kanske kan bedömas som ringa brott, med följd att inget straff döms ut, säger Ulf Widebäck.
Bodildomen i Luxemburg får omedelbara konsekvenser för Datainspektionen. Myndigheten kan inte längre åberopa överföringsförbudet till tredje land för att stoppa liknande hemsidor på nätet.
- Personligen har jag en annan uppfattning än EG-domstolen. Men nu är det domstolens tolkning som gäller. Då får vi böja oss, säger Ulf Widebäck.
Däremot går EG-domstolen emot Bodil på andra punkter. Vid den muntliga förhandlingen i Luxemburg i april 2002 hävdade Bodils försvarare att hennes hemsida var av privat karaktär. Därmed skulle den inte alls omfattas av EUs datadirektiv och PUL. Men det avvisar domstolen. EGs datadirektiv anses även omfatta publicerade personuppgifter på privata hemsidor. Samma linje drev den svenska regeringens företrädare vid huvudförhandlingen i EG-domstolen.
- Precis så har vi också tillämpat personuppgiftslagen i Sverige, säger Sören Öman som var en av flera jurister som representerade regeringen Persson i Luxemburg. I stort sett gör EG-domstolen samma tolkning som regeringen gjort.
EG-domstolen väljer också att ligga lågt i frågan om Eksjö tingsrätt genom sin dom skulle ha kränkt Bodil Lindqvists rätt till yttrandefrihet, som regleras i Europeiska konventionen om skydd för mänskliga rättigheter. Istället bollar EG-domstolen över frågan över till Göta hovrätt, som ska fatta det slutgiltiga beslutet om Bodil och hennes hemsida. Likaså var gränsen ska gå mellan den enskildes yttrandefrihet på nätet och omnämnda personers rätt till integritet.
”Det är de nationella myndigheterna och domstolarna som är ansvariga för att implementera direktiv 95/46 (EUs datadirektiv, vår anm) och säkra en korrekt balans mellan dylika rättigheter”, heter det i domen.
- Jag tolkar det hela som att EG-domstolen helt enkelt vill att hovrätten ska ta sitt förnuft till fånga, säger Bodil Lindqvist.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.