
Delpensionerna blev ett lotteri
Det statliga delpensionsavtalet är tänkt att underlätta för äldre att stanna kvar i arbetslivet. Men myndigheterna har blivit mer restriktiva, en del vill inte bevilja några delpensioner alls. »Vi har ett avtal som en part inte uppfyller«, säger STs Anne-Jeanette Johansson på Länsstyrelsen i Stockholms län.
Avtalet om delpension på statliga myndigheter har gällt sedan 2003. Det ger myndighetsanställda som fyllt 61 år möjlighet att söka delpension på upp till 50 procent av arbetstiden.
Men arbetsgivaren är inte tvungen att bevilja en ansökan. Visserligen rekommenderar avtalet myndigheterna att i möjligaste mån tillgodose den anställdes önskemål, men samtidigt ska man ta hänsyn till ekonomin och verksamhetens krav.
En av dem som nekats delpension är deltidssjukskrivne ST-medlemmen Ralf Eriksson på Försäkringskassan i Göteborg.
– Jag har jobbat i 33 år och känner att det inte funkar längre. Men de säger att de inte har råd.
Trenden är tydlig: allt färre får delpension beviljad. De som får delpension får det dessutom i mindre omfattning än tidigare.
Utvecklingen följs noga av Statens tjänstepensionsverk, SPV, som betalar ut delpensionerna och skickar fakturor till myndigheterna. SPVs statistik visar att antalet nybeviljade delpensioner har minskat med 25 procent mellan 2007 och 2011, från drygt 2 000 till knappt 1 500. Samtidigt har andelen som får den maximala omfattningen på 50 procent mer än halverats. Sju av tio får bara upp till 20 procents minskning av arbetstiden.
Men myndigheterna tillämpar delpensionsavtalet mycket olika. Publikt har tagit fram statistik över hur stor andel av antalet anställda i åldrarna 61–64 år som har delpension. Vissa stora myndigheter ligger på enstaka procent, såsom Rikspolisstyrelsen och Luftfartsverket. Andra hamnar kring eller över 40-procentstrecket, exempelvis Arbetsmiljöverket, Lantmäteriet och Länsstyrelsen i Gävleborgs län.
Det skiljer också mycket mellan myndigheter med i princip samma verksamhetsområde: de länsvisa polismyndigheterna, länsstyrelserna och universitet och högskolor. Inom polisen varierar andelen 61–64-åringar med delpension mellan 4 och 40 procent.
Stockholmspolisen hör till dem som ligger högt.
– Myndigheten har sett positivt på det, förklarar Lennart Roth, STs vice sektionsordförande. Vi har riktlinjer om att delpensionerna ska bidra till att man orkar med sina arbetsuppgifter tills man fyller 65. Oftast söker man 20 procent och kan till exempel förlänga helgen.
Bland länsstyrelserna har så gott som alla 61–64-åringar i Kronoberg delpension, medan mycket få har det i Jämtland och Västerbotten. Och i Stockholm tycks det omöjligt att få delpension, säger STs sektionsordförande Anne-Jeanette Johansson.
– Man är otroligt restriktiv. Den enda som mig veterligen hade delpension blev heltidspensionär i somras. Vi hade en medlem som sökte nyligen och fick avslag med hänvisning till »myndighetens samlade ekonomiska förutsättningar«.
Skatteverket ligger högt i statistiken för delpension, men sedan Ingemar Hansson tillträdde som generaldirektör 2010 har myndigheten tvärbromsat. Antalet nybeviljade delpensioner kapades med två tredjedelar 2011.
– Delpension är en av de viktigaste fackliga frågorna hos oss, säger STs avdelningsordförande Ing-Marie Sandin. Jag kan tycka att vår generaldiektör har en väldig makt att inte tillämpa avtal som vi tecknat.
Enligt Skatteverkets personaldirektör Lotta Halling är det inte ekonomiska skäl som sätter stopp för delpensioner – pengar finns avsatta från så kallade trygghetsmedel. Orsaken är snarare att de äldre medarbetarna anses nödvändiga för att slussa in de många yngre personer som anställts under senare tid.
– Äldre står för en erfarenhet och kompetens som vi vill ta till vara.
Men den restriktiva hållningen har fått till följd att flera äldre medarbetare som inte orkat fortsätta på heltid har valt att säga upp sig när de fått avslag på sin ansökan, berättar Ing-Marie Sandin.
Det händer även på andra myndigheter. Ralf Eriksson på Försäkringskassan i Göteborg har sett flera kolleger sluta av den anledningen, och han funderar också på att ta det steget.
– Nu har jag sökt för andra gången, och om svaret blir negativt säger jag nog upp mig. Jag orkar inte med den stress och övertid som varit de senaste tio åren, jag behöver längre tid för återhämtning.
Statistiken från SPV visar att de som har delpension oftare än andra jobbar kvar till 65-årsdagen. Delpensionsavtalet inom staten bidrar till ett hållbart arbetsliv, anser STs ordförande Britta Lejon. Men för att göra det måste det tillämpas.
– Det blir konstigt om vissa medlemmar har möjligheter som andra inte har. Det låter som att parterna på central nivå skulle behöva göra en uppföljning.
Men Matilda Nyström Arnek, förhandlare på Arbetsgivarverket, tycker inte att det är något problem att avtalet tillämpas olika och att antalet delpensionärer minskar.
– Ansökningar ska bedömas utifrån verksamhetens behov, och då måste utfallet kunna variera, säger hon.
Finns det någon gräns där det blir problematiskt att delpensionsavtalet får så olika utfall?
– Det kan jag inte bedöma.
Andelen delpensionärer på statliga myndigheter:
Större myndigheter med hög andel delpensionärer:
- Lantmäteriet: 67%
- Ekobrottsmyndigheten: 58%
- Skatteverket: 48%
- Arbetsmiljöverket: 41%
- Specialpedagogiska skolmyndigheten: 40%
Andelen delpensionärer på några andra stora myndigheter:
- Migrationsverket: 11%
- Statens institutionsstyrelse: 20%
- Polismyndigheten i Stockholms län: 37%
- Arbetsförmedlingen: 17%
- Kriminalvärden: 4%
Myndigheter med lägst andel delpensionärer:
- Rikspolisstyrelsen: 1%
- Försäkringskassan: 2% *
- Livsmedelsverket: 2%
- Länsstyrelsen i Stockholms län: 2%
- Södertörns högskola: 3%
*Den låga andelen delpensionärer vid Försäkringskassan kan delvis förklaras av ett lokalt pensionsavtal, som ger vissa medarbetare möjlighet till hel pension före 65 års ålder.
Hittar du inte din myndighet? Se hela listan.
Då fungerar delpensionen
- Delpensionsavtalet inom staten gäller sedan 2003. Det omfattar anställda som är 61–64 år och har haft pensionsrätt i 10 år.
- Arbetsgivaren beslutar i varje enskilt fall utifrån ekonomiska förutsättningar och verksamhetens krav. De centrala parterna rekommenderar arbetsgivarna att försöka tillmötesgå medarbetarnas önskemål i största möjliga utsträckning.
- Arbetstiden kan minskas upp till 50 procent och lönebortfallet kompenseras till 60 procent. Den som har 50 procents delpension och tjänar 30 000 kronor får 9 000 kr i delpension (0,6 x 15 000 kr) och 15 000 kr i lön = 24 000 kr.
- Efter 65 finns ingen möjlighet att få delpension.
- I kommuner och landsting kan den särskilda avtalspensionen användas för delpensionering. I den privata sektorn finns inget centralt avtal, men delpension förekommer bland annat enligt modellen »80–90–100« (80 procents arbete, 90 procents lön, 100 procent tjänstepension).
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.