Dataskyddslag kan krocka med yttrandefrihet
Europaparlamentet har med stor majoritet ställt sig bakom ett förslag till ny dataskyddslag. Den ger enskilda rätt att
radera uppgifter om sig själva på nätet – och i offentliga register.
Förslaget bygger på att personuppgifter bara får användas efter samtycke, eller för klart avgränsade syften. Beslutet är parlamentets ställningstagande. För att det ska bli lag måste förslaget också antas av ministerrådet. I så fall kommer de nya reglerna att få stora konsekvenser inom hela EU.
Tjänsteleverantörer kan komma att straffas med upp till 900 miljoner kronor i böter om de behandlar personupplysningar utan att uttryckligen ha fått lov.
Förslaget har därför mötts av kraftigt motstånd från företag som Google, Facebook, Microsoft och eBay.
Men förslaget berör också myndighetsutövning, föreningsarbete och forskning.
Inga svenska ledamöter röstade emot förslaget, men sex socialdemokrater lade ned sina röster. En av dem var Marita Ulvskog.
– Det kommer inte att vara möjligt för facket på en arbetsplats att registrera vem som vill vara medlem, och våra digitaliserade kyrkoböcker och medicinska register går inte att bevara om man kan radera personuppgifter, säger hon.
Ett undantag i förslaget ska säkra att databehandling av »privat natur« inte omfattas av lagen. Det är oklart om det även gäller öppna Facebook-konton och Twitter.
– Vad det betyder för sociala medier kan vi ännu inte värdera, säger David Harrby, rättssakkunnig på justitiedepartementet och förhandlare i ministerrådet.
Carl Schlyter, MP, röstade för förslaget. Han anser att det är viktigt att sociala medier omfattas av lagen:
– Vitsen är att människor skall bli medvetna om hur deras uppgifter hanteras, och att man ska kunna byta till tjänsteleverantörer som respekterar ens integritet.
Enligt förslaget ska rätten att få ut allmänna handlingar förenas med skyddet för personuppgifter, och medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen om hur det går.
Men enligt David Harrby betyder inte det att kommissionen ska godkänna åtgärderna.
Hur det går med den svenska offentlighetsprincipen kommer att klarna först när det utkristalliserats en rättspraxis i EU-domstolen.
– Skulle det ge problem med offentlighetsprincipen får vi återkomma till det, säger Carl Schlyter.
Maria Ulvskog är mer tveksam:
– Det är en aspekt som drar åt fel håll, ett extremt hårt värnande av egna uppgifter slår mot öppenheten i samhället.
De svenska förhandlarna har krävt att lagen utformas som ett direktiv för att säkra att yttrandefrihet och offentlighetsprincip väger tyngre än persondataskydd. Det kravet har hittills inte fått gehör. Parlamentet vill ha en förordning – samma bindande lagtext ska gälla i alla medlemsstater.
Men varför röstade du inte nej?
– I EU är det ofta så att man får enas om kompromisser. 50 procent av förslaget är nog bra. Men det är en markering från oss att vi avstod från att rösta för.
Ministerrådet kommer eventuellt att ta ställning till delar av förslaget i juni.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
