Charlotte Cederschiöld vill ha medborgarnas hjälp
– Vi får komma ihåg att öppenhet inte är naturligt för flertalet medlemsstater inom EU. Mycket positivt har ändå hänt. Men säkerhetsavtal med Nato var ett knivhugg i ryggen.
Det säger Charlotte Cederschiöld, moderat EU-parlamentariker och vice talman i parlamentet. Hennes arbetsuppgift är bland annat att leda en kommitté som ska se till att EUs öppenhetsakt genomförs i praktiken.
Med tanke på övriga EU-nationers ovana har det ändå hänt mycket sedan öppenhetsakten blev en del av EG-rätten för snart ett år sedan, tycker Charlotte Cederschiöld.
– Det finns stora avdelningar på kommissionen, ministerrådet och parlamentet som inte gör annat än ser till att allmänheten får tillgång till handlingar och annan information.
På EUs hemsida, www.europa.eu.int finns i princip all beslutad EU-lagstiftning och dessutom lagförslag från kommissionen. Där finns även grönböcker och information som gör att man kan ta del av de tankar som påverkar framtida lagförslag.
– Men rådet lägger inte ut alla mellanstatliga beslut om inrikes- och säkerhetspolitik. Där måste vi ligga på, säger Charlotte Cederschiöld.
Det mesta av lagstiftningsdokumenten som efterfrågas av allmänheten lämnas dock ut av institutionerna, förklarar hon.
Men de många undantagen till öppenheten är svårtolkade och det finns problem med att hitta en balans mellan öppenhet och dataskydd.
– Om det finns känsliga personuppgifter i ett dokument så kan det maskas så att resten av informationen kan lämnas ut.
Kommittén som, förutom Charlotte Cederschiöld, består av den utrikesminister som företräder rådet, för närvarande dansken Bertil Haarder, och kommissionens vice ordförande, spanjorskan Loyola de Palacio, har även till uppgift att ta ställning till om känsliga handlingar ska lämnas ut.
– Men generalsekreterarna vid institutionerna tar hand om den vardagliga hanteringen.
Charlotte Cederschiöld tror att även framtidskonventets målsättning att förenkla lagstiftningen – målet är att lagtexterna ska vara begripliga för en 17-åring – kommer att bidra till ökad öppenhet.
– En målsättning som vi för övrigt också har i parlamentet, säger hon.
Men även om det enligt Charlotte Cederschiöld har hänt en del det senaste året, är frågan inte lättbearbetad:
– Vi turas om att kalla till möten i kommittén. Den här gången är det Loyola de Palacios tur. Men trots att jag har stött på henne flera gånger ser det inte ut att bli något mer möte i år. Och nästa halvår byts den danske utrikesministern ut mot den grekiske. Även om jag inte vill ha några förutfattade meningar, så är det inte osannolikt att den grekiske utrikesministern är mindre intresserad av frågan än Bertil Haarder.
Charlotte Cederschiöld tycker att ett stort problem för genomförandet av öppenhetsakten är att den svenska regeringen, parallellt med öppenhetsförhandlingarna, smög in ett veto för Nato i ett separat avtal.
– Det var ett knivhugg i ryggen. Medan vi skrev öppenhetsakten åkte Britta Lejon runt och förklarade att det inte var aktuellt med något veto.
Samtidigt skrev Anna Lindh under ett säkerhetsavtal med Nato som innebär att tredje land och internationella organisationer kan lägga in ett veto mot att uppgifter lämnas ut.
– När vi fick igenom öppenhetslagstiftningen i ministerrådet kände vi inte till att det fanns någon sådan brasklapp.
Det är viktigt att inte bara parlamentet driver på öppenheten, utan att vi får medborgarna till hjälp mot motsträviga medlemsstater, vilket stundtals även inkluderar även den svenska regeringen, förklarar hon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
