Byråkrati och socialt arbete tynger
Den redan hårt kritiserade etableringsreformen får ytterligare kritik. En undersökning från ST inom Arbetsförmedlingen visar att handläggarna med ansvar för de nyanlända flyktingarna har mycket svåra arbetsförhållanden, som leder till hög personalomsättning och sjukskrivningar.
De handläggare som arbetar med etableringsuppdraget ägnar merparten av sin tid åt socialt arbete och tung administration, visar undersökningen från ST inom Arbetsförmedlingen. För låg bemanning är den mest problematiska frågan, enligt rapporten.
I Västerås har man lyckats bättre än riksgenomsnittet och fått ut var tionde flykting i någon form av arbete, ofta bidragsstött. Men även där reformen fungerat väl är situationen tuff.
– Vår arbetssituation i Västerås är hanterlig, vi är en grupp på sju personer som stöttar varandra och en chef som backar upp oss. Men det finns kontor där en ensam handläggare ska ta hand om flyktingarna. Det borde inte få vara så, säger Anne Linderoth på Arbetsförmedlingen i Västerås.
Arbetsförmedlarna ska ha fokus på jobb, men merparten av arbetstiden går ofta åt till sociala insatser:
– Det är ett så otroligt stort glapp mellan den miljö många kommer ifrån och det samhälle som man ska in i, säger Anne Linderoth.
Etableringsersättningen ligger bara på 6 500 kronor i månaden, och den summan räcker inte långt.
– Många har mycket trassel med hälsan, dyra läkarbesök, tandläkarbesök och mediciner. Vi vet ju inte om kommunen täcker upp det via försörjningsstödet. Det är tufft för flyktingarna, och det är tufft för oss handläggare att hantera det här.
Etableringsuppdraget kringgärdas också av en omfattande byråkrati där flyktingens närvaro i olika aktiviteter ska redovisas i detalj inför varje utbetalning av ersättning.
– Jag har aldrig varit med om maken till byråkrati. Visserligen är syftet rättssäkerhet, men när kommunen hade ansvaret var deras system inte alls lika komplicerat, säger mina kolleger där, berättar Anne Linderoth.
STs avdelningsordförande Lars- Erik Backström konstaterar att pengar anslagits i statsbudgeten till fler anställda i etableringsuppdraget.
– Större resurser behövs, och vi måste rekrytera internt, eftersom uppdraget är så svårt att en nyanställd inte kan hantera det direkt, säger han.
Ett stort problem, enligt ST, är arbetsgivarens krav på att handläggarna måste ha 120 högskolepoäng. Det har begränsat möjligheten att rekrytera dem som tidigare jobbade med nyanlända i kommunerna.
STs undersökning ger inte en heltäckande bild, anser Marie Linell-Persson, chef för Arbetsförmedlingens avdelning för integration och etablering.
– Det ser väldigt olika ut i landet och rekrytering av handläggare pågår hela tiden. Nästa år får vi ytterligare resurser till personal. En utmaning är den eftersläpning med bemanningen som finns regionalt i vissa delar av landet, säger hon.
Det här visar STs undersökning
- Bemanningen är för låg.
- Administrationen är för tidskrävande och komplicerad.
- Kunniga chefer och specialister saknas.
- Det saknas tid för arbetsgivarkontakter.
Undersökningen ger också förslag till lösningar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
