Miljonsmäll för mest beroende högskolan

FÖRDJUPNING2004-03-17

På Södertörns högskola är forskarnas verksamhet till över 90 procent finansierad av offentliga och privata sponsorer. Nu drar sig den näst största bidragsgivaren ur, och området naturvetenskap måste skära ned.

–Vi måste lösa det här! Det skulle kosta 200 miljoner kronor att lägga ned naturvetenskapen. Men det är klart att det blir uppsägningar.

Rektor Ingela Josefson är bekymrad. Det har hon anledning att vara. Av högskolevärldens alla osäkra ekonomiska sitsar hör rektorsstolen på Södertörn till de osäkrare. Nästan all forskarverksamhet är beroende av andra finansiärer.

Visserligen är det största temat, Östersjöforskning, säkrat genom den statliga stiftelse som bildades just för detta ändamål. Men i år har den näst största bidragsgivaren, Stockholms läns landsting, dragit in sitt årliga bidrag på 50 miljoner kronor.

Landstinget har under fem år stött uppbyggnaden av naturvetenskaplig forskning på Södertörn. Detta i väntan på högskolans omvandling till universitet, då man i stället får statliga forskningsanslag.

Men utbildningsdepartementet har inte skickat vidare ansökan om utnämning till universitet till Högskoleverket. Enligt ryktena sägs det på departementet att Södertörns ansökan ”ligger bra där den ligger”.

Regeringen har nu beviljat högskolan ett engångsbelopp på 23 miljoner kronor för att omstrukturera naturvetenskapen, som det heter. Det blir nedskärningar, ännu ovisst hur stora.

Alla antagna doktorander ska dock få göra färdigt sin forskarutbildning, lovar Ingela Josefson.

Även området samtidshistoria lever osäkert. Det samtidshistoriska institutet har varit framgångsrikt och dragit in ett tiotal miljoner kronor från Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond med flera, men pengarna kan inte användas till nödvändig infrastruktur som sekretariat och handläggare.

–Hittills har vi hankat oss fram, men vi måste hitta långsiktiga lösningar, säger Ingela Josefson.

På Södertörn ingår ingen forskning i lärartjänsterna. Den som vill forska måste hitta sin finansiering.

–Vi vill att alla lärare på Södertörn både ska undervisa och forska, understryker hon. Men med omfattande undervisning är det svårt att få tid att ens skriva en ansökan. Och vi har inte råd att rädda en lärare som sökt och inte fått bidrag.

Med Södertörns extremt stora externfinansiering blir verksamheten också mycket svår att planera.

–De bidrag som Vetenskapsrådet beslutar om i oktober börjar betalas ut i januari – vid ett avslag är det svårt att hinna ställa om, säger Ingela Josefson.

Den finansiering hon egentligen vill ha är statliga forskningsanslag.

–Då kan man titta övergripande, skapa starka forskningsteman och sy ihop mångvetenskap. Det kan man inte när finansieringen är så splittrad.

Södertörns största bidragsgivare

(miljoner kronor)

Östersjöstiftelsen136,3

Stockholms läns landsting46,4

Vetenskapsråd mm11,4

Riksbankens jubileumsfond2,8

EU2,7

Skolverket2,5Stockholms stad2,4

Sida2,3

Summa bidrag 218,3 milj kr

Gäller år 2003

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA