Byggnads blockad får stöd
Fackförbundet Byggnads har fått stöd från generaladvokaten i EG-domstolen i det så kallade Vaxholmsmålet.
Fackförbund har på vissa villkor rätt att ta till stridsåtgärder mot utländska företag för att förmå dem att betala löner på den nivå som gäller i landet.
Varken EG-direktivet om fri rörlighet eller EU-fördraget kan tolkas så att de förhindrar fackföreningar att försöka tvinga ett företag från ett annat medlemsland att följa gällande kollektivavtal, resonerar generaladvokaten.
Stridsåtgärder måste dock stå i proportion till vad konflikten gäller, enligt yttrandet. Principen välkomnas av organisationen Svenskt Näringsliv, men väcker oro hos facken. Det skulle innebära krav på domstolsprövningar där lagar och avtal i olika länder jämförs, anser de.
Domstolen beslutar i målet under hösten, och skickar sitt förhandsbesked till den svenska Arbetsdomstolen, som slutligen ska avgöra om Byggnads och Elektrikerförbundets blockad var förenlig med EG-rätten. Generaladvokaten gör i sitt yttrande bedömningen att den var det.
Eftersom Sverige inte har några lagstadgade lägstalöner, utan har överlåtit åt arbetsmarknadens parter att fastställa lönenivåer i respektive bransch, är det enligt yttrandet förenligt med EU-reglerna att kollektivavtalet blir bindande också för ett företag från ett annat EU-land som bedriver verksamhet i Sverige.
De fackliga aktionerna för att tvinga fram ett kollektivavtal motiverades av allmänna intressen, som skydd för arbetare och kamp mot social dumpning, anser generaladvokaten.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.