Brister i arbetet mot våldbejakande extremism
I en utvärdering av arbetet mot våldsbejakande extremism riktas kritik mot otydligt uppdrag, vaga mål och bristande kommunikation mellan kommunerna och Säpo, uppger SVT.
Sedan november 2015 samarbetar den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism med pilotkommunerna Borlänge, Göteborg, Stockholm och Örebro om kommunala kunskapshus som ska värna demokratin mot våldsbejakande miljöer. Nu har forskare vid Högskolan i Dalarna gjort en utvärdering av arbetet. Enligt SVT ifrågasätter forskarna själva beteckningen kunskapshus och tycker att den ändras eftersom den är missvisande och kan uppfattas som fysiska byggnader. Kunskapshusen är snarare en samordningsfunktion mellan olika aktörer för att utveckla metoder för att stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.
”Den första frågan vi fick var ’Var ska husen byggas någonstans?’ Det var en pedagogisk utmaning att förklara att det inte ska byggas några hus”, citerar SVT ur en intervju i utvärderingen.
Bristande kommunikation, informationsdelning och problem att hantera sekretessfrågor är några av de problem som kunskapshusen redovisar. Också bristande samverkan med både Polisen och Säkerhetspolisen redovisas i utvärderingen.
Samverkan mellan kunskapshusen och civilsamhället har också uteblivit. Däremot redovisar forskarna att aktiviteter som har med kartläggning, utbildning och samordning att göra fungerar, uppger SVT. Det är verksamhet som antas leda till goda resultat på längre sikt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.