Bristande kontroll av automatiserade beslut
Automatiserade myndighetsbeslut leder oftast till ökad effektivitet och rättssäkerhet, konstaterar Riksrevisionen i en ny rapport. Men myndigheterna har inte tillräckliga resurser för att upptäcka felaktiga beslut, vilket kan leda till minskad tillit till statsförvaltningen, anser Riksrevisionen.
Riksrevisionen har granskat effektiviteten och rättssäkerheten i de statliga myndigheternas automatiserade beslutsfattande. Granskningen omfattar beslut om föräldrapenning vid Försäkringskassan, årlig inkomstbeskattning av privatpersoner vid Skatteverket och körkortstillstånd vid Transportstyrelsen.
Riksrevisionens slutsats är att automatiseringen av dessa beslutsprocesser har lett till minskade kostnader för myndigheterna och kortare väntetider för enskilda. Även rättssäkerheten, i form av ökad likabehandling och förutsebarhet, har förbättrats.
Men det finns brister när det gäller att säkerställa att de automatiskt fattade besluten är korrekta, vilket kan få stora konsekvenser för enskilda och leda till minskad tillit till statsförvaltningen.
”Vår bedömning är att myndigheterna har lagt för stort fokus på låga kostnader och för lite på kontroll och uppföljning”, konstaterar riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Enligt Riksrevisionen beror problemet inte på att tekniken är ny.
”Dessa myndigheter har haft automatiserat beslutsfattande sedan 1980-talet och har etablerade arbetssätt för att styra sådana beslutsprocesser”, menar Linda Talme, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen uppmanar nu de granskade myndigheterna att följa upp de automatiserade besluten för att vara säkra på att de är korrekta, samt förbättra arbetet med att hantera ärenden med hög risk för fusk och fel.
Dessutom föreslår Riksrevisionen att regeringen ska ge Myndigheten för digital förvaltning i uppdrag att skapa bättre förutsättningar för effektiva, rättssäkra och korrekta automatiserade beslut.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.