Bra avtal med dålig eftersmak

ÅKLAGARNA2003-12-15

Åklagarorganisationen har fått ett samverkansavtal om arbetsmiljön. Men starten blev halvdan.

– Det är ST som har drivit frågan om arbetsmiljöavtal, och vi är mycket stolta över det, säger Margaretha Hofvenstam, avdelningsordförande i ST-Åklagarväsendet.
På varje arbetsplats ska det finnas arbetsplatsträffar för alla anställda och ett arbetsplatsråd där parterna möts. Rådet ska behandla arbetsmiljöfrågor och frågor som rör jämställdhet och diskriminering. Det kan inte fatta formella beslut, men om parterna är oeniga kan de lyfta frågan till en högre nivå.

– Det är en av finesserna med avtalet, anser Margaretha Hofvenstam. Om vi i dag tar upp samma fråga enligt MBL stannar frågan på den nivån.
Avtalet tydliggör hur ansvaret för arbetsmiljön ska fördelas mellan Riksåklagaren, de regionala myndighetscheferna, kammarcheferna och de enskilda anställda. Samverkan med de fackliga organisationerna sker, förutom i de arbetsplatsanknutna råden, i sju regionala och en central arbetsmiljökommitté. Personalorganisationerna har majoritet i kommittéerna.

– Våra skyddsombud, som också är arbetsplatsombud, kallas arbetsmiljöombud för att markera att det inte bara är lampor och stolar det handlar om, berättar Margaretha Hofvenstam. Vi har haft en utbildningsomgång med två personer från varje myndighet och ska fortsätta med en ny i maj.
En första test på samverkan blir att hantera resultaten av en ny undersökning om arbetsmiljön i åklagarorganisationen (som omfattar hela åklagarväsendet utom Ekobrottsmyndigheten).
Och så här långt ser det inte bra ut: svaren från åklagarna respektive den administrativa personalen har inte redovisats var för sig, tvärtemot vad facken och arbetsgivaren kommit överens om från början.
– Jag tror att det är stora skillnader mellan grupperna, säger Margaretha Hofvenstam. Administratörerna har en mer utsatt och beroende situation. Det verkar tyvärr som om den centrala ledningen vill sopa detta och annat under mattan genom att inte samverka om redovisningen av undersökningen..

Kvinnor och män redovisas emellertid var för sig, och där finns vissa skillnader. Männen arbetar mer övertid och drar in på luncher, medan kvinnorna har större problem med värk i rygg, axlar och armar.
Kvinnorna anger också i större utsträckning att de inte kan påverka när olika arbetsuppgifter ska göras och att de sällan får möjlighet att utvecklas i arbetet. Mer än var femte man, men bara var tionde kvinna, har varit utsatt för våld eller hot om våld det senaste året.
Den största skillnaden visar sig i hur man ser på likvärdiga löner. 79 procent av männen är övertygade om att kvinnor och män behandlas likvärdigt på arbetsplatsen när det gäller lönesättningen. Bara 43 procent av kvinnorna delar den övertygelsen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA