Blandade känslor efter besked om utlåning
Migrationsverkets ambition att låna ut personal till andra myndigheter under coronapandemin väcker reaktioner bland medarbetarna. En del anser att myndigheten har tillräckligt att göra som det är, medan andra är positiva till möjligheten att hjälpa till.
I förra veckan gick Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik ut med beskedet om att man ser över möjligheterna att låna ut personal till andra myndigheten som drabbats hårdare av pandemin.
Effektivare utredningsarbete och ett minskat antal asylansökningar har bland att lyfts fram som anledningar till att trycket lättat har på Migrationsverket.
Enligt Susanne Norblad, avdelningsordförande för ST inom Migrationsverket, har beskedet om utlåningen mötts av både kritik och hejarop bland anställda på myndigheten.
– Det har varit ett ganska delat mottagande. Det är ju inte så att vi inte har några arbetsuppgifter kvar och en del tycker nog att vi har varit under hård påfrestning i många år nu och behöver ägna oss åt vårt. Samtidigt finns andra som är positiva till att hjälpas åt i dessa svåra tider. Vi på Migrationsverket fick mycket hjälp under 2015 när vi hade det tufft, jag tror vissa ser det här som en chans att ge tillbaka, säger hon.
Än så länge är få detaljer kring hur utlåningen skulle gå till klara. Det håller Migrationsverket just nu på att ta fram. Från ett fackligt perspektiv tycker Susanne Norblad att förfarandet med utlåningar känns okej, så länge det är upp till individen att bestämma om en utlåning och den föregås av ordentliga riskbedömningar.
– Det ska bygga helt på frivillighet, det tycker vi från fackligt håll känns väldigt viktigt. Det är också att man kartlägger risker med en utlåning och säkrar upp för de medarbetare som blir kvar. Exakt hur överenskommelserna kommer se ut än vet vi ju inte, än så länge har vi bara fått en första information om den här ambitionen.
Mer detaljerad information om hur utlåningen av personal ska gå till väntas komma inom kort.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
