"Behandling måste ske tidigt"
Utan bättre vård av utbrända kan man inte sätta några tidsgränser för sjukskrivning, anser stressforskaren Aleksander Perski. En psykiater i Socialstyrelsens referensgrupp anser dock att debatten hamnat helt fel
– den borde handla om rätten att vara frisk.
Dagens Nyheters avslöjande om Socialstyrelsens förslag till riktlinjer för behandling och sjukskrivningstid väckte kraftiga reaktioner. Debatten kom framför allt att handla om rekommendationerna angående utmattningsdepression.
Enligt riktlinjerna skulle diagnosen normalt inte kräva sjukskrivning, men med ”betydande inslag av sömnstörning och trötthet” kunde sjukskrivning i upp till tre veckor vara motiverad.
Kritikstormen fick Socialstyrelsen att backa. Till årsskiftet ska omarbetade riktlinjer presenteras, och där ska man göra en tydlig åtskillnad mellan diagnosen utmattningsdepression och andra besläktade tillstånd. Vad som ska rekommenderas kan Socialstyrelsens projektledare Jan Larsson inte säga.
– Men man ska försöka undvika sjukskrivning, och perioderna ska kanske inte vara lika långa som tidigare.
Läkaren gör en individuell bedömning, understryker han. Samtidigt hoppas han att riktlinjerna ska leda till större enhetlighet i bedömningarna.
”Risk att gräns skapar panik”
Stressforskaren Aleksander Perski vid Karolinska institutet anser att det finns risk för att en övre gräns för rekommenderad sjuskrivning kan skapa panik hos människor med utmattningsdepression.
– Om man ska ha en övre gräns måste det kopplas till ett behandlingskrav, säger han. Det största problemet i dag är att folk inte får behandling, inte slentrianmässiga sjuskrivningar.
Med rätt behandling tar det mellan tre och nio månader att bli frisk från en utmattningsdepression, enligt Aleksander Perski.
Psykiatern Åsa Kadowaki vid företaget Psykologpartners i Linköping anser däremot att kritiken mot riktlinjerna skapat en snedvriden debatt. Som ledamot i Socialstyrelsens granskningsgrupp har hon deltagit i arbetet vad gäller skrivningarna om utmattningsdepression.
– Jag är förundrad över att fokus ligger på att människor ska få vara sjuka. Vi borde tala om hur man undviker att bli sjuk och hur man blir frisk snabbare.
Hon understryker nackdelarna med långvarig sjukskrivning: man hamnar utanför sitt sammanhang, blir beroende, rädd att komma tillbaka, får låg självkänsla och ökar risken för depression och ångest.
”Måste förändra sig själv”
De starka reaktionerna mot förslaget tror hon beror på rädsla.
– Om man inte har sjukskrivning som en utväg måste man förändra sig själv, och det är plågsamt. Vid utmattningssyndrom finns en beteendeproblematik. Man har svårt att säga nej och tar sig inte tid till återhämtning.
I likhet med Aleksander Perski framhåller hon behovet av tidiga insatser.
– Vi har en tradition att komma till behandling sent, och då har man kanske redan utvecklat fobier mot jobb, krav och chefer.
Socialstyrelsens riktlinjer
Den socialdemokratiska regeringen gav i slutet av 2005 Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att skapa en mer enhetlig sjukskrivningsprocess.
Internationellt ligger Sverige tillsammans med Nederländerna i sjukstatistikens topp. Forskningen har bland annat pekat på svagheter i försäkringsorganisationen. I länder som Tyskland och Finland, med låga sjuktal, arbetar man mer förebyggande och ingriper tidigare vid sjukfall.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
