Hon fick kraft att gå tillbaka till jobbet

FÖRDJUPNING: HÄLSA2007-08-21

Lena Sega på Försäkringskassan i Stockholm ser sig själv som ett exempel på hur bra det kan gå om man får rätt hjälp vid en utmattningsdepression. Efter tre–fyra månader var hon tillbaka på arbetet.

Som så många andra som drabbas av utmattningsdepression är Lena Sega en person som alltid har tyckt om sitt arbete och att ha många bollar i luften.

– Under flera år skötte jag både mitt eget jobb och ett arbete som kursledare. Det var toppen, en kick, men någonstans gick det överstyr.

Om allt annat hade flutit på hade nog jobbsituationen ändå fungerat, tror hon. Men plötsligt inträffade två dödsfall i familjen med kort mellanrum. Lena Sega sjukskrev sig några dagar och återvände därefter till arbetet.

Men en måndagsmorgon i augusti 2006 kom hon inte ur sängen. Hon hade svåra smärtor i fötterna och benen, och trodde att det var reumatism. Det var det inte.

– På vårdcentralen frågade doktorn om det kanske var något annat? Då brast det för mig. Jag stortjöt i en och en halv timme där, och fortsatte när jag kom hem.

Terapin hennes lycka

– I omkring en månad var jag nere i ett svart hål. Jag kunde inte gå ut, och inte tänka klart, jag var i min egen värld. En stor del av dygnet sov jag. Jag blev nästan rädd för mig själv.

Lena Segas smala lycka, som hon själv ser det, är att hon snabbt fick psykologisk behandling. Slumpen lottade in henne i en gruppterapi baserad på kognitiv beteendeterapi, KBT. Det var ett tillfälligt projekt som den lokala vårdcentralen bedrev.

– Utan KBT hade jag inte varit i jobb i dag, säger hon tveklöst.

Samtalen inriktades på att ge deltagarna bättre självkännedom. Lena Sega fick insikt om att hon led av ångest, och lärde sig hur hon skulle göra när den kom.

– Bland det svåraste med att börja jobba var att åka buss i rusningstid. Jag fick inget syre. Men jag hade lärt mig hur jag ska andas, och att inte släppa efter för ångesten.

Lena Segas chef på Försäkringskassan ringde henne varje fredag under hösten 2006, vilket innebar att hon aldrig släppte kontakten med arbetsplatsen. Och hon var inställd på att gå tillbaka till jobbet så fort hon började känna sig lite bättre.

Risk bli passiviserad

– Jag är väl yrkesskadad, säger hon och skrattar. Men är man borta för länge blir man passiviserad, vänder på dygnet och känner att arbetet hamnar längre och längre bort. På arbetet träffar vi ju en del som varit sjukskrivna så länge att de har sjukersättning. De är miltals ifrån sina jobb.

I januari kunde Lena Sega börja arbeta på halvtid. Hon fick ett eget rum och tydliga arbetsuppgifter utan någon bortre tidsgräns för när de skulle vara färdiga. I mars–april ökade hon arbetstiden till 75 procent och gick tillbaka till sina ordinarie arbetsuppgifter som handläggare. Och sedan juni är det heltid som gäller.

– Det går över förväntan, och det beror till stor del på min chef och mina arbetskamrater.

Lena Sega har berättat för sin arbetsgrupp vad hon har varit med om. En viktig poäng med det är att kollegorna ska förstå att hon inte riktigt är sitt gamla jag. För egen del har hon förstått att hon inte kan vara alla till lags och den som alltid ställer upp.

– Och vi ska sälja huset och köpa en bostadsrätt i stället. Jag funderar också på att gå ned till deltid för att få mer tid till annat i livet.

Lena Sega fick rätt hjälp.<BR> FOTO LARS EKDAHL
Lena Sega fick rätt hjälp.<BR> FOTO LARS EKDAHL
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA