Bantning slår hårt mot departement
Var tionde anställd ska bort på utbildningsdepartementet. Det väcker oro för både arbetsmiljön och kvaliteten i arbetet, säger STs Per Båvner.
Förslaget till omorganisation och neddragning presenterades av externa konsulter på ett personalmöte. Facket hade inte fått delta i upphandlingen eller uppdragsbeskrivningen.
– Då protesterade jag mot hanteringen, berättar STs sektionsordförande Per Båvner. Därefter har vi fått information och haft möjligheter att framföra våra åsikter, men det har känts som om det mesta redan var bestämt.
Utbildningsdepartementet har omkring 180 anställda och nedskärningen omfattar 20 årsarbetskrafter. Proportionellt drabbas assistenterna mest, men även handläggare berörs.
– Man har haft ett chefsperspektiv, tycker Per Båvner. En utgångspunkt har varit att vi har varit för oflexibla, men vi har redan en pågående process för att förbättra effektiviteten och flexibiliteten när det gäller assistenternas verksamhet. Man bygger inte vidare på den kunskap och kompetens som finns.
Oro för kvaliteten
Omorganisationen beror på bristande ekonomiska resurser. Ett annat motiv har varit att en enhet ansågs för liten och sårbar. Trots det blir ett par av de nya enheterna ännu mindre.
– Men det mest oroande är arbetsbelastningen, som redan är hög, säger Per Båvner. Och man kan undra hur kvaliteten blir i arbetet med politiska reformer på utbildningsområdet.
Arbetsgivaren räknar med att neddragningen i huvudsak kan lösas med naturlig avgång.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.