Avtalen pressar inte ner arbetslösheten

KI-RAPPORT2007-11-21

Årets avtalade löneökningar är högre än under föregående avtalsperiod. I kombination med en stark arbetsmarknad gör det att lönerna ökar med 4,6 procent och därför, spår Konjunkturinstitutet, fortsätter arbetslösheten inte att sjunka.

I sin löneglidningsrapport för 2007 tar Konjunkturinstitutet, KI, upp hur resultatet av årets avtalsrörelse kommer att påverka sysselsättning och ekonomi under avtalsperioden.

Nu är de flesta centrala kollektivavtal klara och med högre löneökningar än under tidigare år.

Utfallet av denna lönerörelse, plus en arbetsmarknad med många lediga jobb i förhållande till antalet arbetslösa under 2007–2009, kommer att driva upp löneökningstakten, menar KI.

Timlönerna i näringslivet beräknas öka med 4,3 procent 2007, med 4,7 procent 2008 och 4,8 procent år 2009. Löneglidningen – skillnaden mellan slutliga och centralt avtalade löner – inom näringslivet bedömer KI till i genomsnitt 1,2 procent om året. Under föregående avtalsperiod var löneglidningen 1 procent.

Parterna på arbetsmarknaden kan påverka sysselsättningen och ekonomin genom att ta olika mycket samhällsekonomiskt ansvar.

KI kommer fram till att de tagit ett i stort sett oförändrat ansvar jämfört med de två senaste avtalsrörelserna. Därför kommer arbetslösheten troligen inte att fortsätta att sjunka utan på sikt öka till 6 procent efter högkonjunkturen de senaste åren. Det finns till och med risk för att arbetslösheten ökar ännu mer, menar KI.

Under förra avtalsperioden blev resultatet fler minimilöner inom en del låglönebranscher och om minimilönerna höjs pressas lönestrukturen samman nerifrån.

Eftersom svenska minimilöner är höga internationellt sett bedömer KI att höjda minimilöner i årets avtalsrörelse kan försämra sysselsättningen. Samtidigt har de senaste tio årens avtalskonstruktioner medgett mer flexibla löner lokalt och det har förbättrat sysselsättningen inom näringslivet.

KI ser också risker under den innevarande avtalsperioden. Om den internationella konjunkturen går ned, kan de avtalade löneökningarna visa sig vara för höga och företagens behov av arbetskraft minska. Det ökar arbetslösheten.

Ytterligare en risk är om den låga produktivitetstillväxten fortsätter. Då blir arbetsmarknaden svag och inflationen högre, menar KI.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA