Avgiftsfinansiering kan försämra effektiviteten
Det finns en risk för att effektiviteten minskar om statliga myndigheter själva får använda de pengar de tar in på avgifter, konstaterar Statskontoret efter en granskning.
I en egeninitierad studie har Statskontoret granskat avgiftsbelagd verksamhet i staten. Statliga myndigheter kan ta ut två typer av avgifter. Dels tvingande avgifter, som enskilda måste betala för någon form av myndighetsutövning, dels frivilliga avgifter eller avgifter i uppdragsverksamhet. I det senare fallet handlar det om betalning för varor eller tjänster som efterfrågas.
Enligt budgetlagen ska myndigheternas inkomster och utgifter redovisas öppet. Avgifterna ska redovisas som inkomster och regeringen ska tilldela myndigheten anslag för verksamheten. Riksdagen kan besluta om undantag från regeln om bruttoredovisning när det gäller tvingande avgifter för myndighetsutövning.
Statskontoret konstaterar att myndigheterna behåller mer än hälften av dessa avgifter, trots att det ska vara ett undantag. Studien visar att det finns flera offentligrättsliga verksamheter där myndigheterna både disponerar inkomsten och beslutar om storleken på avgiften. Enligt Statskontoret finns en risk för att effektiviteten i offentligrättslig verksamhet blir lägre när myndigheter disponerar inkomsterna jämfört med om de finansieras med anslag.
Även regeringen har enligt Statskontoret konstaterat att finns det en risk att myndigheter som disponerar offentligrättsliga avgiftsinkomster får svagare incitament att effektivisera verksamheten och minska sina kostnader – särskilt om myndigheten själv får besluta om hur stor avgiften ska vara.
Myndigheter som har avgiftsbelagd verksamhet står inför flera utmaningar, konstaterar Statskontoret. Det kan vara tidskrävande och administrativt betungande att urskilja kostnaderna för avgiftsbelagd verksamhet från övrig verksamhet. Avgifter kan också ha flera syften, till exempel både att finansiera verksamheten och fungera som klimatpolitiskt styrmedel. Det kan enligt Statskontoret försvåra möjligheten att använda resurserna där de gör mest nytta, när delar av en verksamhet finansieras med avgifter.
Statskontoret kommer också till slutsatsen att regeringen inte styr avgiftsbelagda verksamheter lika aktivt som anslagsfinansierad verksamhet. Regeringen efterfrågar inte heller lika ofta information om den avgiftsbelagda verksamheten och diskuterar den inte med respektive myndighet i samma utsträckning som anslagsfinansierad verksamhet.
Enligt Statskontoret agerar regeringen inte heller på den information och det underlag som myndigheterna redovisar. I studien framkommer att det finns myndigheter som under flera år gått med under- eller överskott i den avgiftsbelagda verksamheten, vilket enligt Statskontoret kan tyda på alltför passiv styrning från regeringen.
Statskontorets studie utmynnar i flera förslag till regeringen. Informationen om avgiftsbelagd verksamhet bör enligt Statskontoret ensas och samlas. Regeringen bör också redogöra för motiven när myndigheter disponerar avgiftsinkomster i offentligrättslig verksamhet och överväga att ompröva finansieringsformen i sådana fall.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
