Arbetslösa och sjuka får betala
Inga höjda tak i sjuk- och föräldraförsäkringen i år. Sänkt sjukpenning från fjärde veckan. Lägre sjukpenning för arbetslösa.
Detta är tre av punkterna som regeringen blivit överens med vänsterpartiet och miljöpartiet om i budgetförhandlingarna.
Budgeten i sin helhet presenteras 15 april.
2003 ska det sparas cirka tio miljarder och för 2004 nära 16 miljarder kronor. Största besparingen är på ohälsan – fyra miljarder i år och tre miljarder nästa år.
För att minska statens kostnader för ohälsan får arbetsgivarna betala sjuklön i ytterligare en vecka, totalt 21 dagar, men kompenseras med sänkt arbetsgivaravgift. Småföretagare med mindre än 25 anställda får ett särskilt högkostnadsskydd.
Sjukersättningen sänks från den fjärde veckan från 80 till 78 procent, cirka tio kronor om dagen, genom att beräkningsgrunden för sjukpenningen ändras.
Besparingarna gäller från den 1 juli i år.
Några förbättringar genomförs trots allt: Golvet i föräldraförsäkringen höjs, och kommunerna får sammanlagt 4,3 miljarder i år och nästa år för att värna sysselsättningen.
En politiskt kontroversiell fråga som fortfarande diskuteras mellan regeringen och dess samarbetspartier är förslaget att utreda en höjning av löntagarnas egenavgifter till a-kassan.
Idag står löntagarnas avgifter för fem procent av utbetalningarna från a-kassan.
Här sparas det
- Sjukpenningen sänks med två procent från vecka fyra.
- Arbetsgivarnas sjuklöneperiod förlängs från två till tre veckor.
- Sjukpenningen för arbetslösa sänks till a-kassenivå.
- Kontaktdagarna för föräldrar med barn i skola slopas.
- Pengar till försvaret på en miljard skjuts upp.
- Planerade vägbyggen och järnvägsprojekt senareläggs.
- Biståndet skjuts upp med 400 miljoner till 2004.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.