Arbetsförmedlingen vill få högre anslag
Arbetsförmedlingen begär i sitt budgetunderlag till regeringen en ökning av förvaltningsanslaget nästa år med 400 miljoner kronor, jämfört med vad regeringen tidigare aviserat. Myndigheten pekar på behovet av ökade resurser för säkerhet, beredskap och kontrollarbete.
Under 2024 har Arbetsförmedlingen enligt budgetunderlaget arbetat med besparinga. Exempelvis har myndigheten avslutat konsultavtal, varit återhållsam i ny- och ersättningsrekryteringar samt varslat om övertalighet och genomfört personalnedskärningar inom främst stabs- och stödfunktioner.
Samtidigt har åtgärderna inneburit att myndigheten har behövt göra hårda prioriteringar både i löpande verksamhet och av verksamhetsutveckling. I budgetunderlaget skriver Arbetsförmedlingen att myndigheten behöver ytterligare anslag för att finansiera ambitionshöjningar utöver befintlig verksamhet, trots detta intensiva och omfattande effektiviseringsarbete. Det handlar i första hand om beredskap, säkerhet, felaktiga utbetalningar och kontrollarbete samt geografisk och yrkesmässig rörlighet. Att öka den geografiska och yrkesmässiga rörligheten kommer enligt myndigheten att bli särskilt resurskrävande.
Myndigheten pekar på risken det inte kommer att gå att genomföra effektiviseringar i den takt som myndigheten planerat för. Ändrade krav från regeringen påverkar myndighetens möjligheter att avsätta resurser för nödvändig vidareutveckling av de systemstöd som behövs, för att handläggare ska kunna arbeta effektivt.
”Myndighetens ekonomiska läge, i vilket besparingar genomförts men där effekten av det pågående effektivitetsarbetet ännu inte har realiserats, innebär att utrymmet för att hantera nya eller förändrade uppdrag är begränsat”, skriver myndigheten i underlaget.
Arbetsförmedlingen lyfter i underlaget också sitt problem med bristande tillgänglighet. Långa väntetider, svårigheter att få svar och brist på personlig vägledning riskerar att minska tilltron till myndigheten. Dålig tillgänglighet påverkar också allmänhetens förtroende för staten.
När arbetssökande inte får tillräckligt stöd ökar risken för felaktiga utbetalningar, samtidigt som arbetsmarknadens funktionssätt påverkas. För arbetet mot felaktiga utbetalningar och utökade kontroller äskar myndigheten en anslagsökning 2026 med 115 miljoner kronor. För 2027 och 2028 beräknas resursbehovet till 155 respektive 190 miljoner kronor.
Arbetsförmedlingen begär också ytterligare 200 miljoner kronor under 2026 för arbetet med att öka den geografiska och yrkesmässiga rörligheten. För 2027 och 2028 beräknas resursbehovet till 300 respektive 400 miljoner kronor. Enligt underlaget utgör det centrala delar av myndighetens uppdrag, att kontrollera att arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd används i enlighet med regelverket och att öka den geografiska och yrkesmässiga rörligheten.
Den skärpta tillämpningen av reglerna om lämpligt arbete kräver enligt budgetunderlaget mer manuellt arbete med granskning av aktivitetsrapporter och utskick av meddelanden. Arbetet leder också till fler sanktions- och omprövningsärenden. För att klara den höjda ambitionsnivån begär myndigheten ytterligare cirka 10 miljoner kronor årligen 2026–2028.
För uppdraget som beredskapsmyndighet äskar myndigheten ytterligare 50 miljoner kronor 2026, 60 miljoner kronor 2027 och 70 miljoner kronor 2028, bland annat för att inför och under höjd beredskap fortsatt kunna betala ut statliga ersättningar. Myndigheten ska också klara sin personalförsörjning, genom anvisning under allmän tjänsteplikt.
Den ökade hotbilden med ett oroligare omvärldsläge och ökade aktiviteter från kriminella aktörer motiverar enligt Arbetsförmedlingen ytterligare 25 miljoner kronor under 2026 för stärkt säkerhet. För 2027 och 2028 beräknas resursbehovet till 15 miljoner kronor årligen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.