Arbetsförmedlingen föreslås få en miljard kronor
Coronapandemin gör ett tydligt avtryck i budgeten för nästa år, som bland annat innehåller satsningar på nya utbildningsplatser och förslag om ett tillskott på en miljard kronor för Arbetsförmedlingen.
”Det är bra med en expansiv budget i det läge vi är i just nu”, konstaterar STs förbundsordförande Britta Lejon.
Coronapandemin gör ett starkt avtryck i budgetpropositionen för nästa år, som är rekordstor i sin omfattning. Även jobben ges ett stort utrymme i budgeten, som bland annat innehåller förslag om att den högre ersättningsnivån i a-kassan ska förlängas i två år. Lättnaden i arbetsvillkoret, som avgör hur länge man behöver ha varit medlem för att ha rätt till ersättning, föreslås gälla fram till den 3 januari nästa år.
Om budgeten röstas igenom i riksdagen kommer också Arbetsförmedlingen att få ett tillskott på närmare en miljard kronor nästa år jämfört med vad som tidigare aviserats, pengar som bland annat ska gå till att hantera ett större antal arbetslösa samt att stärka den lokala närvaron. Eftersom tidigare beslut inneburit en planerad neddragning av myndighetens anslag blir effekten av tillskottet att den totala budgeten för 2021 landar på drygt 300 miljoner kronor mer än för 2020, om förslaget röstas igenom.
I budgeten görs även stora satsningar på fler utbildningsplatser, bland annat vid universitet och högskolor.
STs förbundsordförande Britta Lejon är överlag positiv till budgeten.
– Jag tycker att det är bra med en expansiv budget i det läge vi är i just nu. Och även om det är lite väl sent så är satsningarna på Arbetsförmedlingen otroligt viktiga, det är helt nödvändigt och borde ha kommit för länge sedan, säger hon till Publikt.
Hon tycker att förslaget till ny budget visar på vikten av de statliga myndigheterna i rådande läge.
– Det här är en satsning på staten, det behövs och är välkommet. De statliga institutionerna är det viktigaste verktyget för att bemästra pandemin och dess effekter, det tycker jag blir otroligt tydligt, säger Britta Lejon.
Något hon däremot saknar i budgeten för nästa år är satsningar på nya stambanor.
– Vi behöver investeringar i nya stambanor för att kunna separera gods- och persontrafik. Det ger inte jobb nu, men på lång sikt kommer det skapa förutsättningar för fler jobb. Det är något som både vi och avdelningen inom spårtrafiken sagt vid flera tillfällen, säger Britta Lejon.
I budgeten föreslås även att Polismyndigheten får höjda anslag från och med 2022 för att fortsätta växa mot 38 000 anställda år 2024.
Även Kriminalvården föreslås få utökade resurser för att hantera kapacitetsproblem och konsekvenserna av den förändrade straffrabatten för unga. Myndighetens anslag föreslås utökas med 350 miljoner kronor nästa år. Sedan föreslås tillskott om 500 miljoner kronor 2022 och 750 miljoner kronor från och med 2023. För att hantera den förändrade straffrabatten får myndigheten omkring 455 miljarder kronor under 2022 och 2023. Sammantaget föreslås Kriminalvården få nästan en miljard kronor mer 2021 än 2020, totalt 10,5 miljarder kronor i förvaltningsanslag.
”Påfrestningarna på svensk kriminalvård är just nu mycket stora. Beläggningen i anstalter och häkten är extremt hög. För att möta behoven planerar Kriminalvården att växa med 2000 platser de närmaste åren. En så kraftig expansion kräver en långsiktig finansiering och omfattande tillskott. Därför är det mycket välkommet att regeringen och samarbetspartierna delar vår bild och nu skjuter till nödvändiga medel”, kommenterar Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren budgetförslaget på myndighetens sajt.
Sedan tidigare står det också klart att regeringen vill höja anslagen för Statens institutionsstyrelse med 110 miljoner kronor nästa år och därefter 100 miljoner kronor årligen för att stärka myndighetens säkerhetsarbete. Myndigheten föreslås därmed få högre anslag än tidigare aviserat för 2021, men ändå lägre anslag än 2020.
I samband med budgetpropositionen för kommande år presenterar regeringen också sin höständringsbudget, som gäller för i år. Även den är starkt präglad av coronakrisen och innehåller bland annat satsningar på länsstyrelserna, som föreslås ett tillskott på 65 miljoner kronor för att hantera konsekvenser av pandemin. Av dessa tas 15 miljoner från Statens servicecenter, något som inte ska påverka verksamheten där, skriver regeringen i budgeten.
Sedan tidigare är det också känt att Arbetsförmedlingen föreslås få utökade resurser för att handla upp externa aktörer som ska matcha arbetssökande mot arbetsgivare, något Publikt rapporterat om. Regeringen har budgeterat för att myndigheten under 2020 ska ingå avtal som medför framtida anslagsbehov på omkring 4,6 miljarder kronor. Detta vill man nu dubbla och höja till nästan 10 miljarder kronor.
I ändringsbudgeten föreslås även att Försäkringskassan får totalt 170 miljoner kronor i utökat anslag redan i år, bland annat för att hantera ett ökat inflöde av ärenden och flera av de reformer som genomförts med anledning av pandemin. För 2021 föreslås att myndigheten får ett högre anslag än tidigare aviserat, men lägre än 2020 års nivå.
Regeringen vill även höja anslagen för Nationalmuseum, Statens historiska museer, Moderna museet och Naturhistoriska riksmuseet med totalt 31 miljoner kronor redan i år för att täcka intäktsbortfall på grund av coronapandemin.
Ett urval av ytterligare förslag i budgetpropositionen för 2021
- Migrationsverket behöver bli mer effektivt och stödverksamhetens storlek behöver minska, enligt regeringen. Därför föreslås att myndigheten förvaltningsanslag trappas ned – 2021 blir minskningen i förhållande till dagens nivå 25 miljoner kronor, 2022 blir den 50 miljoner kronor och 2023 blir den 100 miljoner kronor. Samtidigt föreslår regeringen att myndigheten ska få utökat anslag för en mer omfattande samhällsintroduktion till asylsökande och för utökad kontroll för att förebygga felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Totalt föreslås att Migrationsverket får ett förvaltningsanslag på cirka 4 421 miljoner kronor, vilket är något mindre än det beräknade utfallet för 2020.
- Migrationsdomstolarna måste öka kapaciteten för att kunna avgöra fler asylmål, skriver regeringen, och föreslår därför att de ska få ett tillskott i förhållande till dagens nivå på 172 miljoner kronor 2021, 157 miljoner kronor 2022 och 280 miljoner kronor från och med 2023.
- Pensionsmyndigheten föreslås få utökat anslag för att hantera att en ny förmån införs i pensionssystemet, det så kallade inkomstpensionstillägget, som också kräver en systemutveckling på myndigheten. För att Pensionsmyndigheten ska kunna genomföra reformen föreslås anslaget ökas med 175 miljoner kronor 2021. För 2022 och 2023 beräknas anslaget öka med 149 miljoner kronor respektive 130 miljoner kronor. Totalt föreslås att Pensionsmyndigheten nästa år får ett anslag på cirka 778 miljoner kronor, vilket är drygt 100 miljoner kronor mer än 2020.
- Skatteverket föreslås få ett ökat anslag med 30 miljoner kronor årligen från och med 2021 för att förstärka och intensifiera arbetet mot skattefusk, skattebrott och organiserad brottslighet. Dessutom föreslår regeringen att myndigheten får ett tillfälligt anslag om 60 miljoner kronor 2021 för att hantera administrationen av det så kallade omställningsstödet. Myndigheten föreslås också få 43 miljoner kronor 2021 och 20 miljoner kronor 2022 och 2023 för att förstärka och effektivisera folkbokföringsverksamheten. Totalt föreslås Skatteverkets anslag bli drygt 8 miljarder kronor 2021, vilket är närmare 146 miljoner kronor mindre än 2020.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
