Anställda saknar makt över lönen
Nästan två av tre ST-medlemmar tycker att de har litet inflytande över sin lön, visar en webbenkät som ST gjort. Samtidigt är lönen det man helst vill kunna påverka.
Enkäten gjordes i höstas genom ett mejlutskick till omkring 35 000 medlemmar. Den besvarades av drygt var fjärde person.
Näst efter lön ville de svarande helst ha makt över förläggning av arbetstid och semester, samt arbetsmiljö och kompetensutveckling. Områden som rankades lägre var pension, arbetstidens längd och semesterns längd.
Enkäten gick även ut till närmare 9 000 studenter och medlemmar i Tria, det studentfackliga samarbetet mellan ST, Unionen och SKTF. De cirka tolv procent som svarade satte också lön och arbetstidens förläggning främst.
Hur ser det då ut i praktiken med inflytandet? Av enkäten att döma tycker ST-medlemmarna att de har lättast att påverka förläggningen av semester och arbetstid, därnäst arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Det stämmer alltså rätt väl överens med önskemålen – med undantag för lönefrågan. Bara nio procent ansåg att de har stort inflytande över lönen. Hela 63,5 procent bedömde inflytandet som litet.
Enkäten innehöll också frågor om medlemmarna skulle vilja ha möjlighet att byta semesterdagar eller löneökningar mot annat, såsom högre pension, kortare arbetstid eller någon annan förmån. Mest populär var tanken att kunna byta lön mot kortare arbetstid. Nästan två av tre tyckte att det vore bra om den möjligheten fanns.
Betydligt färre ville byta till sig tjänster eller andra förmåner, såsom hjälp med städning och tvätt, subventionerade jobbresor eller dagis på arbetsplatsen. Idén uppskattades av 36 procent av ST-medlemmarna, medan 42 procent slog fast att sådana tjänster inte behövs. Men bland Tria-medlemmarna ansåg en majoritet, 52 procent, att det vore bra om arbetsgivaren kunde erbjuda sådana individuella förmåner.
Frågan är kontroversiell, och när enkäten skickats ut reagerade tre förtroendevalda inom högskolan med en debattartikel i ST Press. Deras främsta invändning var att de tjänster som användes som exempel är sådant som alla ska få del av via skattesedeln. Och tjänster för hemhjälp eller barnpassning går stick i stäv med strävan efter jämställdhet, ansåg de.
En av författarna, sektionsordförande EvaLena Engberg på Umeå universitet, menar att svarsfrekvensen på enkäten, 26 procent, är för låg för att man ska kunna dra några slutsatser av den.
– Det är fler som inte svarat än som svarat. Och varför? Jo, de här frågorna är inte sådant man diskuterar på arbetsplatserna. Man känner inte igen sig i problematiken.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
