Anställd sägs upp – får inte veta varför han ses som ett säkerhetshot
Två personer har blivit uppsagda från Domstolsverket sedan myndigheten bedömt att de kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Varken de anställda eller facket har fått veta varför de anses vara en säkerhetsrisk, enligt Cajsa Pierrou, ledamot i avdelningsstyrelsen för ST inom Sveriges Domstolar. ”Det värsta är att de själva inte vet varför de blev av med jobbet”, säger hon.
Två personer som har arbetat vid Domstolsverket i Jönköping i flera år har sagts upp sedan de underkänts vid en säkerhetsprövning, något som Sveriges Radios kanal P4 Jönköping var först med att rapportera om.
De två anställda ska bland annat ha arbetat med larm och kameraövervakning vid Domstolsverket. När de nyligen genomgick en säkerhetsprövning bedömde myndigheten att de kunde utgöra ett hot mot rikets säkerhet och att de inte längre kunde arbeta kvar i sina tjänster sedan dessa säkerhetsklassats.
Enligt uppgifter från Domstolsverket till SVT Nyheter har arbetsgivaren undersökt om det var möjligt att omplacera de två medarbetarna till tjänster som inte är säkerhetsklassade. Några sådana lämpliga lediga jobb ska dock inte ha funnits och de har därför sagts upp.
En av de berörda var medlem i ST och Cajsa Pierrou, ledamot i avdelningsstyrelsen för ST inom Sveriges Domstolar, har suttit med i förhandlingarna med arbetsgivaren.
– I samband med uppsägningen har medlemmen inte fått någon förklaring till varför han inte klarade säkerhetsprövningen. Facket har heller inte haft någon insyn, trots att vi har försökt att få det, säger Cajsa Pierrou.
Hon anser att det är problematiskt att arbetsgivare kan sekretessbelägga avgörande omständigheter bakom ett säkerhetsprövningsbeslut.
– En så begränsad insyn leder i allmänhet till en risk för godtycklighet och rättsosäkerhet. Det öppnar för att underkända säkerhetsprövningar kan utnyttjas av arbetsgivare, som vill bli av med människor av andra skäl, säger Cajsa Pierrou.
En anställd som anser att arbetsgivaren har gjort en felaktig bedömning vid en säkerhetsprövning har ingen möjlighet att överklaga beslutet. Men leder säkerhetsprövningsbeslutet till en uppsägning kan arbetstagaren ta fallet till Arbetsdomstolen för att få uppsägningen ogiltigförklarad.
Den berörda ST-medlemmen har valt att inte ta driva frågan vidare, enligt Cajsa Pierrou.
Hennes bild är att allt fler tjänster inom Domstolsverket och inom Sveriges Domstolar placeras i säkerhetsklass, vilket innebär att fler anställda måste genomgå säkerhetsprövningar. Det uppmärksammade fallet där en domstolshandläggare vid Attunda tingsrätt läckte hemlig information till gängkriminella har bidragit till en skärpt vaksamhet, menar hon.
– Det är ett fall som ingen vill ska kunna upprepas. Nu ser Domstolsverket och domstolarna noga över vilka som är anställda och vilka man vill anställa, säger Cajsa Pierrou.
Säkerhetsklassade tjänster kräver säkerhetsprövning
Om en befattning ska placeras i säkerhetsklass – och i så fall vilken klass – beror på i vilken utsträckning som den anställde får del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och vilken skada för Sveriges säkerhet som hen kan orsaka.
Syftet är att förhindra att opålitliga personer får tillgång till hemlig information eller säkerhetskänsliga anläggningar. På så sätt ska brott som spioneri, sabotage och terror förebyggas.
För att få jobba i en säkerhetsklassad tjänst måste den anställde därför genomgå en säkerhetsprövning där personens pålitlighet och lojalitet bedöms. Prövningen ska också kartlägga eventuella sårbarheter som kan göra personen mottaglig för påtryckningar utifrån.
Säkerhetsprövningen ska ske både vid en rekrytering och löpande, genom samtal och regelbundna registerslagningar, så länge personen är anställd i en säkerhetskänslig verksamhet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
