Ansökan till toppjobb hemligstämplas
Regeringens utredare vill inskränka offentlighetsprincipen vid tillsättning av statliga myndighetschefer. Ansökningar ska hemligstämplas i tio år, och meddelarfriheten gäller inte.
Regeringen är bekymrad över att det kommer in alltför få kvalificerade intresseanmälningar när man annonserar efter myndighetschefer. Därför fick kammarrättspresident Thomas Rolén i uppdrag att föreslå åtgärder för att få fler sökande.
I uppdraget ingick att undersöka om offentligheten kring ansökningarna gör att man avstår. En telefonenkät gjordes med 400 höga chefer, och resultatet talar enligt Thomas Rolén för att fler skulle söka om ansökan inte blev offentlig.
Av de svarande kunde 57 procent tänka sig att söka jobb som myndighetschef även om ansökan blev offentlig, medan 69 procent skulle kunna vara kandidat om ansökan var hemligstämplad. Skillnaden är visserligen överraskande liten, medger Thomas Rolén, men vissa grupper påverkas starkt av att deras namn kommer ut.
Framför allt privatanställda män skulle söka i betydligt högre utsträckning med hemliga ansökningar. Å andra sidan spelar sekretessfrågan nästan ingen roll för chefer som redan är i det offentliga – och offentliganställda kvinnor skulle vara mer benägna att söka i ett öppet förfarande än i ett slutet.
Sammantaget anser Thomas Rolén ändå att förhoppningen om att få fler sökande väger så tungt att intresseanmälningarna bör beläggas med sekretess under tio års tid. Meddelarfrihet ska inte gälla, vilket innebär att det blir förbjudet att lämna uppgifter till massmedia om vilka som sökt. Förutom de som deltar i rekryteringen blir ledamöterna i riksdagens konstitutionsutskott de enda som får se hela listan.
ST har i flera år stridit för ett öppnare förfarande vid tillsättning av myndighetschefer. Förbundsordförande Annette Carnhede säger att hon kan förstå problematiken, men att det bär emot att tumma på offentlighetsprincipen.
– Om det verkligen finns belägg för att det behövs någon form av sekretess, vore det bättre att man som enskild sökande kan begära att ens ansökan hålls hemlig. Om majoriteten inte begär det, har medborgarna i efterhand möjlighet att gå in och bedöma grunderna för beslutet.
Sekretessen försvårar också för fackligt förtroendevalda som är engagerade i rekryteringen, påpekar hon. Tystnadsplikten medför att de inte kan rådgöra med kollegor eller kontakta referenspersoner.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
