Andelen nyanställda över femtio år varierar stort

En lista över alla granskade myndigheter kan du hitta i slutet av artikeln.

Förra året var 38 procent av dem som anställdes på den svenska arbetsmarknaden under 25 år, enligt data från Statistiska centralbyrån, SCB. Så ser det dock inte ut i staten. Publikt har samlat in uppgifter från 147 myndigheter om samtliga anställningar som gjorts under åren 2017–2019, och på dessa myndigheter är endast 12 procent av de nyanställda under 25 år.

En trolig förklaring till att de yngsta sällan kvalar in när statsförvaltningen rekryterar är att flertalet myndigheter numera kräver akademisk utbildning för de flesta tjänster. Nästan två tredjedelar, 63 procent, av de nyanställda i staten var i stället mellan 25 och 44 år, enligt Publikts data. Staten anställer också fler i de äldre åldersgrupperna jämfört med den övriga arbetsmarknaden.

Publikt har valt att jämföra andelen nyanställda över 50 år, och där framkommer stora variationer mellan myndigheterna.

I exempelvis högskolans värld, där det finns många doktorandtjänster och andra tidsbegränsade anställningar, är de yngre fler. På andra myndigheter är orsakerna till att vissa åldersgrupper dominerar i rekryteringen inte lika uppenbara.

En av de myndigheter som anställer flest personer över 50 år är Arbetsmiljöverket. Mer än var tredje nyanställd, 36 procent, hade fyllt 50 när de fick jobb där.

STs avdelningsordförande Marita Jonsson gissar att åldersfördelningen kan ha ett samband med de många rekryteringarna av arbetsmiljöinspektörer på senare år.

– För att jobba som arbetsmiljöinspektör krävs högskola eller motsvarande, men också ett visst mått av arbetslivserfarenhet. Du ska ut i olika branscher och ställa krav, och då måste du vara trygg i dig själv och ha skinn på näsan. Det är klart att vi anställer yngre också, men ofta blir det personer som har lite mer erfarenhet.

Enligt lagen om offentlig anställning får myndigheter bara ta hänsyn till sakliga grunder, ”såsom förtjänst och skicklighet”, när de beslutar vem som ska anställas. HR-chefen Lotta Liljegren säger att dessa krav ofta leder till att yngre sökande slås ut, men att Arbetsmiljöverket försöker skriva kravprofiler så att det blir möjligt för yngre att söka.

– Vi satsar också på att visa oss på universiteten, men där behöver vi jobba mer, säger hon.

Kemikalieinspektionen hör med sina 37 procent också till de tio myndigheter som har den största andelen nyanställda över 50 år under de år Publikt granskat. Även där är beskedet från arbetsgivaren att yngre sökande i många fall saknas eller inte uppfyller kraven. Kraven gäller både utbildning – en stor del av de anställda är disputerade – och erfarenhet. Många tjänster är dessutom starkt nischade.

– Sökande kan meritera sig genom att ha arbetat med en viss lagregel eller en särskild kemikalie i många år, och de yngre har inte lika gedigna meriter och faller ifrån i urvalet, förklarar Anna-Liisa Valtonen, HR-partner på Kemikalieinspektionen.

Både hon och STs avdelningsordförande på Kemikalieinspektionen, Mattias Carlsson Feng, tror att myndigheten är en attraktiv arbetsplats för bland annat forskare inom högskolan.

– Det finns ju inte så många arbetsplatser där man kan få dela kunskaper och erfarenheter inom detta område, så vi står nog ganska högt i kurs, säger Mattias Carlsson Feng. Och universiteten är ingen trygg miljö, här får man en tryggare anställning.

Men det är inte givet att ställningen som expertmyndighet räcker för att få människor med lång erfarenhet och utbildning att knacka på dörren. I Publikts lista finns exempelvis Konkurrensverket och Konsumentverket bland de tio myndigheterna med lägst andel 50+ i nyrekryteringarna 2017–2019.

Gemensamt för dem är att de anställer många jurister och en hel del ekonomer.

– Vi tänker inte så mycket på ålder, men vår bild är att erfarna jurister inom våra specialområden är svåra att nå och kan vara väldigt dyra, berättar Konkurrensverkets HR-chef Karin Alling.

ST-företrädaren Åsa Lövström bedömer att lönen är den stora haken i sådana rekryteringar.

– Vi konkurrerar med advokatbyråer, och där ser lönebilden helt annorlunda ut, säger hon.

För Konsumentverket finns en annan faktor som påverkar, och det är att myndigheten ligger i Karlstad efter en omlokalisering från Stockholm 2007. Många av dem som söker jobb har gått juristlinjen i Uppsala och låter flyttlasset gå till Värmland innan det är dags att bilda familj, berättar STs avdelningsordförande Torbjörn Noaksson.

– Det blev en väldig föryngring efter omlokaliseringen. Nu är Konsumentverket första eller andra jobbet efter utbildningen, säger han.

Ytterligare en ”ung” myndighet är Statskontoret, som endast hade 5 procent 50-plussare bland de senaste årens rekryteringar. Utredningschefen Erik Nyberg tror att en del av förklaringen är att utredningarna är relativt kortvariga projekt, och att mer erfarna utredare vill ha andra sorters utmaningar och därför inte söker tjänster.

Alla rekryteringsansvariga på de myndigheter Publikt kontaktat understryker att det är ”förtjänst och skicklighet” som avgör vilka arbetssökande som anställs – inte åldern. Samtidigt lyfter de fram att de gärna vill ha mångfald även i fråga om ålder på arbetsplatsen.

Erik Nyberg på Statskontoret tror exempelvis att de äldre kan ge trygghet och visa vägen, och framhåller att erfarna utredare är ”hårdvara”.

– De är ofta de bästa. Så om andelen minskar kommer vi på sikt att urholka vår kompetens.

Konsumentverkets HR-chef Maria Sundgren menar att blandade åldersgrupper är gynnsamma för verksamheten.

– Det är bra för samspelet att någon som är 60 kan bolla med någon som är 30, säger hon.

Myndigheterna anser samtidigt att de gör allt de kan inom lagens ramar för att uppnå åldersmässig mångfald på arbetsplatsen. Ammar Makboul, utredare på Diskrimineringsombudsmannen, understryker dock att arbetsgivare är skyldiga att arbeta med så kallade aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.

Det innebär att det inte räcker med att hänvisa till ”förtjänst och skicklighet” vid rekryteringar, anser Ammar Makboul.

– Det är alldeles för lättvindigt om man inte definierar vad det betyder i en given rekrytering.

Den som rekryterar behöver bland annat analysera om kraven för en tjänst är sakligt motiverade, klargöra vilka kriterier som avgör vem som kallas på intervju och undersöka risken för missgynnande som har samband med exempelvis ålder, säger Ammar Makboul.

Men det finns inga politiskt satta mål för åldersfördelning på myndigheterna, och därmed inget ”rätt eller fel” att navigera efter, påpekar han. Sådana mål finns bara för diskrimineringsgrunden kön.

Regeringen tillsatte 2018 Delegationen för senior arbetskraft. Den har i uppdrag att främja äldres möjligheter på arbetsmarknaden, och ska lämna sin slutrapport i oktober. Eva-Maria Svensson, professor i juridik vid Göteborgs universitet, har skrivit en rapport till delegationen om åldersdiskriminering och ålderism i arbetslivet. Flera undersökningar visar att äldre missgynnas i arbetslivet, säger hon, men ingen studie har gällt den statliga sektorn.

– I staten borde det vara svårt att frångå kompetens, eftersom lagen om offentlig anställning gör processerna mycket mer formaliserade, konstaterar hon.

Samtidigt håller Eva-Maria Svensson med Ammar Makboul om att myndigheterna bör tänka noga kring kriterier och kravprofiler inför rekryteringar.

– Reglerna mot diskriminering är bara användbara om man klart kan peka på att någon missgynnats. Däremot bör man tänka på exempelvis vilka kodord man prövar folk mot. ”Flexibilitet” och ”förmåga att ställa om” finns det i alla fall föreställningar om att äldre är sämre på, så om sådana krav ställs utan att det är nödvändigt kan det missgynna äldre.

Hon pekar också på forskning som visar att kvinnor missgynnas ju mer informella kriterier som används vid rekrytering.

– Det kan vara så med äldre också, att ju mer man öppnar för att väga in personlig lämplighet desto större är risken för att äldre missgynnas.