Alternativa lösningar får inget gehör
Bland ekonomer förs en diskussion om alternativ till nedskärningspolitiken. Men politiskt finns i dag ingen annan väg. Anledningen är att lösningen kräver långivarnas förtroende, säger Pehr Wissén, föreståndare för Institutet för finansforskning.
Inte bara facken, utan också ett antal nationalekonomer, anser att man borde expandera sig ur den akuta ekonomiska krisfasen i stället för att försöka svälta sig igenom den.
– De menar att man borde skapa tillväxt och jobb först. Först därefter kan man fixa statsfinanserna, säger Pehr Wissén, adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm och föreståndare för Institutet för finansforskning.
Enligt dessa ekonomer borde åtminstone de länder som fortfarande har ett överskott gasa på ordentligt för att upprätthålla efterfrågan. En av inriktningens mest namnkunniga förespråkare är Paul Krugman, amerikansk professor i nationalekonomi och internationella relationer. Men alternativet har inte vunnit gehör hos de politiska beslutsfattarna.
– De som håller i taktpinnen i Europa i dag tror inte på den lösningen. Och då är den inte något alternativ, eftersom ekonomi handlar om förtroende. Långivarna måste vara trygga för att gå med på att låna ut, säger Pehr Wissén.
Alltså: om långivarna behöver garantier om nedskärningar för att känna tillit, så måste man gå den vägen.
Också Pehr Wissén själv tror att nedskärningar är den rätta vägen, även om han ser en risk med att strypa utgifterna alltför plötsligt. Kraftiga åtstramningar riskerar att utlösa en djupare lågkonjunktur.
– Men det har kommit några positiva signaler från Italien och faktiskt också från Grekland. Sådana signaler kan vara helt avgörande för utvecklingen – eftersom en positiv utveckling är fullständigt beroende just av att länderna känner förtroende.
Det senaste grekiska krispaketet
- Euroländerna ger 130 miljarder euro och sänker räntan på nuvarande lån.
- Den grekiska regeringen lovar att sänka löner och pensioner och banta den offentliga sektorn med 150 000 jobb på tre år. Omfattande privatiseringar ska genomföras.
- 110 miljarder ska strykas från statsskulden genom att privata banker skriver ned värdet på sina innehav av grekiska statsobligationer.
- Skuldnivån ska därmed pressas ned till 120 procent av BNP till år 2020.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.