Allt glesare mellan statens kontor
Under en 20-årsperiod har antalet kontor där det erbjuds statlig service minskat med 37 procent, enligt en rapport från ST. Förbundet vill att regeringen ska utforma regleringsbrev så att statlig service garanteras i hela Sverige.
För att ta reda på hur det står till med den statliga närvaron har ST sammanställt siffror från SCB på nio myndigheter vars verksamhet består av att ge service till medborgare.
Under 1997 hade Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Polisen, Kronofogden, Migrationsverket, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Lantmäteriet och CSN totalt 1 559 serviceställen runt om i landet.
Enligt STs jämförelse fanns det 982 serviceställen 20 år senare, vilket är en minskning med 37 procent.
– Människor i Sverige får minskad tillgänglighet till statlig service. Det är en tydlig minskning överallt egentligen, även om den är större i vissa län än i andra, säger STs förbundsordförande Britta Lejon till Publikt.
För förbundets medlemmar innebär de senaste decenniernas nedåtgående kurva gällande statliga servicekontor färre arbetstillfällen på vissa orter, påpekar hon.
– Det här är naturligtvis en jätteförändring för våra medlemmar. Många av dem har fått vara med om att deras arbetsplatser läggs ned.
I rapporten presenterar ST ett antal åtgärder som behövs för att vända trenden. Regleringsbrev och resurser bör vara utformade respektive fördelade så att statlig service kan garanteras i hela Sverige. Dessutom bör utvecklingen kring servicekontoren fortsätta, skriver förbundets utredare.
STs ståndpunkt är däremot att omlokaliseringen av myndigheter bör upphöra till förmån för att nya myndigheter inkvarteras i glesbygd snarare än i storstadsområden, enligt rapporten.
Britta Lejon framhäver att en effektivisering av staten alltid är önskvärd, men att den bör gå i takt med urbaniseringen. En viss övertro på digitalisering kan också ligga bakom de sjunkande siffrorna, menar hon.
– Från fackligt håll är vi inte motståndare till att man ska vara effektiv med skattebetalarnas pengar. Men med den här totalsumman för Sverige som nation och staten som koncern blir det en utveckling som ingen säger sig vilja ha.
För stora krav på effektivisering från politiskt håll kan göra att myndigheter tvingas fatta mindre bra beslut, och avvecklar sådan statlig service som egentligen skulle behöva finnas kvar, påpekar hon.
Under samma tjugoårsperiod ökade de anställda inom staten som helhet med 19 procent, från 208 500 till 249 000, enligt rapporten. Antalet statsanställda ökade i 16 av landets 24 län.
– För de verksamheter vi pratar om här tror jag att de siffrorna är ovidkommande, även om de är riktiga. Det handlar framförallt om att det har blivit fler anställda inom andra typer av myndigheter, säger Britta Lejon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
