Aktivitetsersättning missar målen
Försäkringskassans hantering av aktivitetsersättning till unga med funktionsnedsättning har inte uppnått målen. Det är slutsatsen i en doktorsavhandling vid Linnéuniversitetet.
År 2003 ersattes förtidspension och sjukbidrag för personer i åldrarna 19-29 år med aktivitetsersättning. Syftet med reformen var att minska antalet unga förtidspensionärer och underlätta återgång i arbete genom riktade aktiviteter. Meningen var att Försäkringskassans handläggare tillsammans med de personer som berördes skulle skräddarsy aktiviteter för att stärka individernas fysiska och psykiska kapacitet.
Men enligt en doktorsavhandling av Sara Hultqvist vid Linnéuniversitetet har målen inte uppnåtts. Antalet unga förtidspensionärer har också fördubblats sedan 1990-talet.
Avhandlingen bygger på intervjuer med unga med aktivitetsersättning och deras handläggare vid Försäkringskassan. Enligt Sara Hultkvist visar studien att det finns få egentliga skillnader mellan det nya och det gamla systemet:
”Reformen har inte nått de mål som var avsedda. Mycket ligger i att möten mellan de unga och deras handläggare på Försäkringskassan faktiskt inte alltid sker. Många vet inte ens att de har en handläggare”, säger Sara Hultqvist i ett pressmeddelande.
Hon menar att resultaten stämmer väl överens med tidigare forskning och visar att nya politiska riktlinjer ofta dämpas av de gräsrotsbyråkrater som ska göra praktik av politiken. I den praktiska ärendehanteringen är det bara individens försörjning som står i centrum, inte livskvaliteten.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.