USA: Facklig kamp i motvind
32 miljoner löntagare i USA nekas rätten att förhandla kollektivt med hjälp av facket gentemot arbetsgivaren. Detta trots att federala och delstatliga lagar garanterar dem föreningsfrihet, rätt att tillhöra fackföreningar och förhandlingsrätt. Undantagen i lagstiftningen är dock många.
Situationen är mycket bekymmersam i den offentliga sektorn. Cirka 40 procent av alla som jobbar i denna sektor saknar rätten till kollektiva förhandlingar. På nationell nivå är det bara postanställda som kan förhandla.
1993 framstår i dag som ett märkesår för fackliga rättigheter för federalt anställda. Sedan dess har det bara gått utför och sedan George W Bush tillträdde som president i januari 2001 har försämringar kommit slag i slag. Det skriver Charles A Hobbie, biträdande förbundsjurist i de statligt anställdas fackförbund AFGE i senaste numret av Focus (tidning utgiven av Internationalen för stats- och kommunalanställda).
Bush signalerade tydligt vid sitt tillträde att hans regering skulle dra igång ett oavbrutet angrepp mot de federalt anställdas rättigheter. De åtgärder som Bush genomfört (i den nationella säkerhetens namn) har inneburit ett aldrig tidigare skådat angrepp på föreningsfriheten, skriver Hobbie.
En ny lag berövade nära 170 000 anställda i den nya säkerhetsmyndigheten (Homeland Security) rätten till meningsfulla kollektiva förhandlingar. En annan lag upphäver förhandlingsrätten på försvarsministeriet, den absolut största federala myndigheten. Uppemot 700 000 civilanställda där har inte längre den rätt till facklig representation och förhandlingar som de haft i årtionden.
John Gage, ordförande i AFGE, menar att Bush-regeringen med hjälp av bedrägliga säkerhetsargument försökt ”utdela ett dråpslag mot statstjänstemännens och de offentliganställdas fackliga organisationer”.
Men det är inte bara på offentligsidan som attackerna mot löntagarna och deras fackliga organisationer tilltagit.
På den privata sektorn krävs att minst 50 procent av de anställda röstar för facket för att det ska bli erkänt som förhandlingsmotpart.
Det är vanligt att fackliga sympatisörer helt enkelt får sparken och aggressiva kampanjer riktas mot anställda som försöker bilda fack.
Arbetsgivarna tar hjälp av konsulter, detektivbyråer och säkerhetsföretag för att granska fackligt aktivas sjukjournaler, bankbesked och privatliv i syfte att trakassera och misskreditera dem.
Fackliga representanter hotas med polis och utvisning från arbetsgivarnas lokaler.
I mycket liknar det faktiskt den fackliga kamp som fördes i Sverige på det tidiga 1900-talet.
Bushs politik de senaste fyra åren har kraftigt stärkt de antifackliga krafterna i landet.
För den amerikanska fackföreningsrörelsen, förenad i centralorganisationen AFL-CIO med 16,5 miljoner medlemmar, blir det en huvudfråga i höstens val att få bort Bush från presidentskapet.
Även denna gång blir det därför en bred facklig uppslutning bakom den demokratiske kandidaten, John F Kerry.
Ytterst handlar det om att slå vakt om de amerikanska löntagarnas rättigheter och stoppa attackerna från arbetsgivare och antifackliga politiker.
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
