Satsa på kunskap
Regeringen utnyttjar Sveriges starka ekonomi till att lansera reformpaket. En långsiktig och betydelsefull investering vore att fortsätta att bygga ut högskolans grund- och forskarutbildning.
Den 18 april ska vårbudgeten presenteras. Att regeringen och samarbetspartierna diskuterar rejäla satsningar är knappast överraskande. Sveriges ekonomi är stark. Det ger ett utrymme att fördela. Naturligtvis spelar det också in att det är val i höst.
Regeringen har redan lättat på omslagspappret och börjat visa upp en hel del av innehållet i de paket som ska delas ut. En tandvårdsreform, mer pengar till flyktingmottagandet och miljardbelopp till äldreomsorgen. Viktiga områden där höjda ambitioner för vår gemensamma välfärd definitivt är välkomna.
Stora resurser ska också läggas på att få ned den höga arbetslösheten. En närmast självklar prioritering. Många människor går utan jobb trots den goda konjunkturen och sysselsättningen kommer att bli en av valets viktigaste frågor.
Regeringen och samarbetspartierna har många valmöjligheter när det gäller att fördela statens ökade intäkter. En del av åtgärderna riskerar att bli kortsiktiga. Därför finns det anledning att lyfta fram en effektiv väg att på samma gång stärka välfärden och långsiktigt bekämpa arbetslösheten: en ny rejäl satsning på högre utbildning.
Ibland har de senaste årens utbyggnad av högskolan skällts för att vara »en arbetsmarknadspolitisk åtgärd«. En sådan kritik missar helt sitt mål. Alternativet till att konkurrera med högutbildad arbetskraft är att göra det med låga löner. Det senare är knappast en väg Sverige bör välja. Därför måste fler släppas in i den högre utbildningen. På så vis slipper de vara arbetslösa i dag – vilket knappast är en nackdel – men framför allt har de större chanser att få jobb i morgon. Och med sina kunskaper kan de dessutom bidra till att skapa ytterligare arbetstillfällen.
Det är inte bara högskolans grundutbildning som bör få växa ytterligare. Det är också angeläget att bygga vidare på kunskapssamhällets översta våning: forskarutbildningen. Det finns många fler duktiga unga akademiker som vill forska än vad det finns tjänster. Och behovet växer. Såväl inom högskolan, där vi kan vänta oss en brist på disputerade lärare om några år, när pensionsavgångarna blir stora, som i näringslivet, där man långsamt börjar få upp ögonen för vad en forskarutbildad medarbetare kan tillföra.
Dessa potentiella forskare kan också bidra med mycket kunskap som den offentliga sektorn kan dra nytta av. Det kan handla om metoder för att bekämpa våld mot kvinnor eller vägar att förbättra undervisningen i skolorna och vården på våra sjukhus. Eller snart sagt vilket område som helst som våra politiker vill prioritera.
En doktorandtjänst är inte särskilt kostsam för samhället i förhållande till vad den kan ge i utbyte. Ett förslag om nya forskarskolor med fokus på frågor som hur äldreomsorgen och flyktingmottagandet kan förbättras skulle i det långa loppet kunna visa sig minst lika
betydelsefullt som att skjuta till nya pengar till själva verksamheten.
En storsatsning på högre utbildning kan bidra till att utveckla näringslivets konkurrenskraft men också vår gemensamma välfärd. En sådan satsning signalerar långsiktighet, framtidstro och visioner. Det är en chans regeringen och samarbetspartierna borde gripa i sin vårbudget.
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
