Satsa mer på utbildning
Regeringen gör viktiga satsningar för fler jobb i sitt budgetförslag. Det hade varit klokt att också lägga mer resurser på utbildning.
Det går undan i politiken. Vid presentationen av den ekonomiska vårpropositionen talade finansminister Anders Borg om kommande goda år och utlovade sänkta inkomstskatter. Men när de mörka molnen i världsekonomin åter hopade sig fick de positiva prognoserna snabbt skrivas ned.
Nu väntas sysselsättningen falla nästa år. Då behövs åtgärder för att undvika att en redan hög arbetslöshet ökar ytterligare. Och det är också vad regeringen säger sig vilja satsa på.
Flera förslag i budgeten förtjänar beröm. Den tidigare aviserade miljardsatsningen på underhåll av järnväg och väg skapar många nya jobb på kort sikt. Den är dessutom nödvändig för att den sedan länge försummade infrastrukturen ska fungera bättre – vilket i sig är viktigt för arbetsmarknaden.
Det blir också vad som kallas ett kulturarvslyft, med målet att skapa arbete för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Ambitionen är lovvärd, men det gäller att säkerställa att jobben får vettiga villkor och kan ge värdefulla resultat.
Ytterligare en viktig satsning är ett rejält – om än tillfälligt – tillskott till
Arbetsförmedlingen. Pengarna ska bland annat gå till att öka kontakten med långtidsarbetslösa och med dem som riskerar långvarig arbetslöshet.
Att det blir fler platser inom yrkesvux och yrkeshögskolan är en annan viktig pusselbit.
Men även den högre utbildningen borde ha fått en förstärkning. Här tycks regeringen i stället i huvudsak nöja sig med att flytta runt pengar. Vad man kallar för en satsning på utbildningar i humaniora och samhällsvetenskap är i själva verket en omfördelning inom ramen för anslaget till högskolornas grundutbildning. Även nya platser till ingenjörs-, läkar- och vårdutbildningar finansieras genom att pengar tas från andra utbildningar. En rejäl satsning på höjd kvalitet och fler platser totalt sett hade kunnat skapa lärarjobb och ge fler möjlighet att under dåliga tider skaffa sig en god utbildning.
Det hade också varit klokt att anslå resurser till kompetensutveckling på arbetsplatserna. Att öka människors anställningsbarhet skulle bidra till att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och förhindra utslagning.
Ett problem är också att mindre tillskott på flera områden riskerar att ätas upp av stigande kostnader. Systemet för uppräkning av anslagen till löner ger ett onödigt ryckigt resultat och för 2012 är effekten att ökningen inte täcker utrymmet i kollektivavtalen – vilket tvingar fram neddragningar.
Och på Försäkringskassan kan nytillskott, bland annat för att behålla servicekontoren, inte heller väga upp sedan tidigare planerade nedskärningar. Ett stort besparingskrav ligger kvar och innebär att antalet anställda måste minska de närmaste åren.
Det finns flera ljuspunkter i regeringens förslag till statsbudget. Men också många områden där mer hade kunnat göras. För trots att marginalerna krympt har regeringen ansett sig ha råd att sänka restaurangmomsen – fast expertis och internationella erfarenheter pekar på att det ger mycket få, och mycket dyra, jobb. En satsning på högre utbildning och kompetensutveckling hade varit en bättre investering för Sverige än billigare hamburgare.
Alexander Armiento
chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.