Renovera tryggheten
Få arbetslösa får ut 80 procent av sin tidigare lön från a-kassan. Privata försäkringar är ingen bra lösning - i stället måste vi se till att det gemensamma systemet fungerar.
Mängder av varslade och en brant ökande arbetslöshet. Krisen är över oss med full kraft och för den närmaste framtiden ser utsikterna mörka ut.
Politiker världen över snickrar på stimulanspaket och krisåtgärder för att rädda industrier på fallrepet och sätta fart på konsumtionen. Men det är svårt att veta vad som faktiskt kan fungera.
En sak är i alla fall säker. De tusentals människor som nu blir av med sina jobb har inte sig själva att skylla. De hör bara till dem som drabbas hårdast av den globala konjunkturens tvärbromsning. För många av dem är framtiden mycket osäker. I vissa branscher kommer arbetena kanske aldrig tillbaka.
I det läget krävs en grundläggande ekonomisk trygghet för den som förlorar sin anställning. Det borde arbetslöshetsförsäkringen vara. Men systemet har tillåtits förfalla och är nu så risigt att det inte fungerar som tänkt – just när det behövs som mest. Vi har nått en punkt där ersättningarna är sämre än i många andra europeiska länder, konstaterar den fackliga centralorganisationen TCO i en färsk rapport. Bara var fjärde arbetslös får 80 procent av sin tidigare lön i a-kassa. De allra flesta slår i taket, som inte höjts på sju år, och får ut 14 960 kronor i månaden.
I debatten hörs ibland att detta är ett mindre problem, eftersom de flesta skulle omfattas av kompletterande försäkringar mot inkomstbortfall. Men påståendet är en myt. Alla fackförbund har inte sådana försäkringar och många medlemmar klarar heller inte de kvalifikationskrav som finns. TCO uppskattar att mindre än 40 procent av arbetstagarna har ett sådant skydd.
Snarare än att försöka öka den andelen vore det önskvärt att bygga ut det system som bygger på en bred, solidarisk finansiering. Ett system som är både tryggare och mer effektivt än privata lösningar.
Det gäller också att hålla i minnet att många av dem som nu går ut i arbetslöshet inte får någon a-kasseersättning alls. Det gäller både dem som inte uppfyller de skärpta kraven för att få ersättning och de hundratusentals arbetstagare som lämnat a-kassan då medlemsavgiften höjdes kraftigt efter regeringsskiftet. Dessa grupper står nu utan skydd.
Företrädare för den borgerliga alliansen har ibland föraktfullt talat om de sociala försäkringssystemen som »bidrag« – något som står i motsättning till jobb. Det är naturligtvis en felsyn, vilket blir ännu tydligare i dagens situation. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet är nödvändig för att människor ska kunna ställa om i kristider, söka sig till andra orter, branscher och yrken. Det
är den säkerhet som står för hälften av ursprunget till modeordet »flexicurity«, en säkerhet som krävs för att också uppnå rörlighet på arbetsmarknaden.
Därför är det angeläget att höja ersättningstaket så att fler får ut en rimlig del av sin lön vid arbetslöshet. I dagarna har en facklig namninsamling med detta syfte dragit igång, en kampanj som även ST stöder. Det är ett viktigt initiativ för att renovera a-kassan och återskapa en inkomsttrygghet värd namnet i dessa tider av osäkerhet.
Alexander Armiento
chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
