Rättssäker rekrytering ett måste för staten
Att myndigheterna anställer de sökande som är bäst lämpade är viktigt för tilliten till statsförvaltningen. Därför måste besluten i Statens överklagandenämnd respekteras.
Om staten ska ha medborgarnas förtroende får det inte finnas tvivel om att myndigheterna fattar välgrundade, korrekta och rättvisa beslut. Det gäller i det dagliga arbetet, men också när de rekryterar nya medarbetare.
Därför är det viktigt att beslut om anställning till statliga tjänster, precis som vår grundlag föreskriver, enbart fattas utifrån sakliga grunder.
Så har det inte alltid varit. Som statsvetaren Anders Sundell konstaterat i sin forskning var personliga kontakter länge viktigare än kompetens för att få anställning i den svenska statsförvaltningen. Rekryteringen till offentliga ämbeten följde inte lika strikta regler som i dagens Sverige. Systemet gjorde korruption och svågerpolitik möjligt.
Med tiden genomfördes de reformer som skapat en rättssäker och professionell statsförvaltning. Den är en värdefull tillgång som vi måste värna om.
I Sverige är rekryteringen till statliga myndigheter decentraliserad och fungerar relativt smidigt. Vi har inte, som en del andra länder, stora centrala prov för att avgöra vem som kvalificerar sig för offentlig tjänst. Myndigheterna sköter sin rekrytering själva och kan söka personer med just de kvalifikationer som den enskilda tjänsten kräver. Det går utmärkt att ta hänsyn till personliga egenskaper – så länge man kan visa att man gjort det på ett rättvist sätt.
Systemet tycks oftast fungera bra, men det kräver att det finns en instans som kan pröva de fall där någon känner sig orättvist behandlad. För de flesta statliga tjänstetillsättningar är det Statens överklagandenämnd som har den rollen. Den som anser sig förbigången kan överklaga anställningsbeslutet till nämnden.
Om Statens överklagandenämnd ger den som överklagat rätt ska hen erbjudas tjänsten. Men den myndighet som inte följer nämndens beslut riskerar inga efterräkningar. När Publikt förra året granskade hur de som fått rätt i nämnden behandlats visade det sig att åtskilliga aldrig börjat på det jobb de fått rätt till – i många fall för att de upplevt sig motarbetade.
Vissa myndigheter har också helt struntat i att följa nämndens beslut. Publikts granskning visade att det förekommit flera sådana fall inom Polisen. Och myndigheten har fortsatt på samma linje. Som Publikt rapporterar i detta nummer är det tidigare stationsbefälet Annja Neumayer en av dem som fått rätt, men ändå inte fått det aktuella jobbet.
Det har sin grund i att Polisen i detta och flera andra fall inte anser att det handlar om en anställning, utan om »funktioner«. Vi har alltså en situation där en myndighet och den instans som prövar dess beslut har helt olika tolkningar av rättsläget. Frågan måste få ett tydligt avgörande.
»Det bör inte vara helt ostraffat att vägra följa nämndens utslag« sade Statens överklagandenämnds ordförande Susanne Billum till Publikt förra året. Det finns ett uppenbart behov av att ställa tydligare krav på att myndigheterna inordnar sig i systemet och följer fattade beslut. Respekten för statsförvaltningen står på spel.
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
mer kvalificerad person med mer relevant erfarenhet har tilldömts att få, den myndigheten ägnar sig åt att fostra in korruption och nepotism i den fortsatta verksamheten. Varken arbetsgivaren - myndigheten - eller den felaktigt omeriterade medarbetaren, verkar ägna en enda tanke åt att man tar levebrödet från en annan människa, också hennes människovärde och självförtroende. Ett liv blir förstört, man kastas ut i arbetslöshet och fattigdom. Det blir ofta konsekvensen för den som vågat stå upp för sina rättigheter, vunnit rätten till ett atbete genom överklagande, men ändå inte får arbetet man sökt och är välkvalificerad för.