Orättvis konkurrens
Företag som konkurrerar med låga priser genom att ge sina anställda dåliga villkor hotar även andra arbetstagares trygghet. Därför måste myndigheterna få ställa krav på kollektivavtal i upphandlingar.
Som anställd på en arbetsplats med kollektivavtal har du rätt till sjuklön, tjänstepension och många andra värdefulla förmåner. Jobbar du på en myndighet har du fler semesterdagar än lagen föreskriver. Sammanlagt kan ditt kollektivavtal vara värt tiotusentals kronor per år.
Det värdet är resultatet av tuffa förhandlingar, där facken med hjälp av sin styrka steg för steg förbättrat villkoren för alla.
Kloka arbetsgivare ser kollektivavtalets fördelar. Bra villkor för medarbetarna gör en arbetsplats attraktiv. Klara och tydliga överenskommelser som gäller alla anställda förenklar tillvaron.
Men det finns också företag som ser en möjlighet att tjäna pengar genom att minimera personalkostnaderna. Då blir förmånerna i kollektivavtalet en onödig utgift.
I samhällsdebatten hör vi ibland företrädare för sådana företag kalla kollektivavtal för krångliga regler och byråkrati. I själva verket handlar det om pengar, men med bedräglig retorik försöker man vända opinionen emot överenskommelser som ger rimliga och rättvisa villkor för dem som jobbar.
Företag i exempelvis bemanningsbranschen som konkurrerar genom att ge sina anställda sämre villkor är ett allvarligt hot mot de segrar som arbetstagarna vunnit genom sin fackliga organisering.
Konkurrensen på arbetsmarknaden är hård och skyddet för dem som står utan jobb har blivit svagare. För den som behöver försörjning kan ett jobb med dåliga villkor vara bättre än inget alls. Det gör det möjligt för företag utan kollektivavtal att rekrytera duktiga medarbetare billigt.
När stora arbetsgivare i det kärva ekonomiska läget måste kapa sina kostnader undersöks ofta möjligheten att ta in bemanningsföretag. Om några av dessa företag har tillgång till betydligt billigare arbetskraft är det inte konstigt om de kan erbjuda ett attraktivt pris. Men genom att anlita dem sätter upphandlaren i praktiken sitt eget kollektivavtal ur spel.
Det skapar en press på lönerna. För att minska risken att konkurreras ut av bemanningsföretag måste de anställda hålla igen på sina krav, finna sig i sämre villkor.
Hotet finns även inom staten. I detta nummer av ST Press rapporterar vi om hur bemanningsanställda vid Pensionsmyndighetens kundtjänst saknar tjänstepension, eftersom företaget de jobbar för inte har kollektivavtal. De har också betydligt lägre löner än de anställda på myndigheten.
Bara om alla anställda i bemanningsbranschen får rimliga villkor blir konkurrensen sund. Kollektivavtal skulle vara ett steg på vägen. Därför jobbar fackföreningsrörelsen hårt för att teckna avtal i denna bransch.
Även de många seriösa företag som i dag har kollektivavtal borde se en fördel i att spelreglerna blir rättvisa – och därför agera för att få med sig hela branschen. Men tyvärr framstår deras insatser som halvhjärtade.
Staten ska inte bidra till att pressa ned löner och villkor. Därför måste myndigheterna få möjlighet att ställa krav på kollektivavtal när de gör upphandlingar. Då kan osund konkurrens hindras.
Det skulle göra de fackliga segrar som stärkt vår trygghet vid sjukdom och efter pension lite lättare att försvara.
Alexander Armiento
chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
