Nu krävs krafttag mot trakasserier
Mer behöver göras för att stoppa sexuella trakasserier på landets arbetsplatser. Det står smärtsamt klart för den som läst de upprop som publicerats de senaste veckorna.
Den senaste tiden har kvinnors vittnesbörd om sexuella övergrepp, sexuella trakasserier och sexism på landets arbetsplatser avlöst varandra. Berättelserna i de upprop som publicerats i kölvattnet av #metoo är fruktansvärd läsning.
De visar att sexuella trakasserier är ett utbrett samhällsproblem. Att kvinnor utsätts, och ständigt måste hantera risken att utsättas, påverkar deras förhållningssätt i vardagen, deras karriärmöjligheter och deras hälsa.
Det råder stor enighet om att det som beskrivs är oacceptabelt. Ändå har det kunnat förekomma – på myndigheterna, på högskolorna, i kulturlivet, i fackföreningsrörelsen, överallt.
Det finns redan lagstiftning, policyer och handböcker som är avsedda att användas i arbetet mot sexuella trakasserier på arbetsplatserna. Men det är tydligt att det inte har räckt.
Det sker kränkningar, många drabbade vågar inte berätta om sina upplevelser och de som berättar tas inte alltid på allvar. De verktyg och åtgärder som stått till buds har inte varit tillräckliga – eller inte använts. Nu krävs en förändring.
Arbetsgivare är skyldiga att agera när de får kännedom om sexuella trakasserier. De måste säkerställa att alla sådana ärenden tas på största allvar och hanteras på ett professionellt sätt. Men arbetsgivarnas ansvar sträcker sig längre än så.
De är också skyldiga att bedriva ett aktivt arbete för att förhindra sexuella trakasserier, något som STs ordförande Britta Lejon påmint om i ett brev som nyligen skickats till myndighets- och bolagsledningar. I brevet framhålls att ST gärna är en partner och ett stöd i det arbetet.
Att arbetsgivarna har ett stort ansvar är något som även Arbetsgivarverkets generaldirektör Eva Liedström Adler gör klart i en debattartikel som publicerats i dagarna.
Hon skriver också att hon bejakar en dialog mellan arbetsgivarorganisationer och fack för att utveckla bättre verktyg och metodstöd för att ta hand om och förebygga trakasserier.
Nu måste fack och arbetsgivare göra allvar av sina ord om samarbete och börja diskutera konkreta insatser.
Arbetsmarknadens parter behöver också tillsammans med regering och riksdag se över om det krävs förändringar i lagar och föreskrifter för att kunna sätta stopp för sexuella trakasserier på landets arbetsplatser. Regeringen har redan träffat parterna och dialogen bör fortsätta.
Arbetsgivare, fack och politiska beslutsfattare behöver alla agera mot sexuella övergrepp, sexuella trakasserier och sexism.
Men det är också viktigt att komma ihåg att var och en av oss har ett ansvar att se och sätta stopp för beteenden som inte är acceptabla, att stödja den som utsatts och att bidra till en kultur där kränkningar inte förekommer.
#metoo är en bra utgångspunkt för att reflektera över sitt eget agerande och hur man kan medverka till en förbättring.
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
