Minska löneklyftorna!

LEDARE2005-08-23

Vidgade löneklyftor ökar spänningarna i samhället. För facket borde det vara en självklarhet att motverka en sådan utveckling.

Av:  Jan-Åke Porseryd

Inkomstskillnaderna ökar i Sverige och har gjort så i många år.
Förmögenhetsskillnaderna likaså. Det är välkända fakta, men de tål att, och måste, upprepas. Att människor i allmänhet tycker att skillnaderna i lön är alldeles för stora är väl styrkt.

Svensken anser att näringslivets toppar bör tjäna drygt tre gånger så mycket som en industriarbetare och en läkare dubbelt så mycket som industriarbetaren; i höglöneyrkena bör man i genomsnitt tjäna knappt 2,5 gånger så mycket som låglöneyrkena. (Enligt undersökningar som Umeå-professorn Stefan Svallfors redovisar i boken Klassamhällets kollektiva medvetande).

Ändå fortsätter lönespridningen att öka på ett sätt som de flesta alltså ser som djupt orättvist.

Näringslivets toppar, dvs vd-arna, tjänar – inte oväntat – allra mest. Deras löner ökar i rekordfart, drar med sig löner för chefer längre ner i hierakin och i andra sektorer, och klyftorna späs på.

1950 hade näringslivseliten en lön som motsvarade 26,1 industriarbetarlöner. Därefter minskade löneklyftorna kontinuerligt i Sverige – jämsides med utbyggnaden av välfärden – fram till 1980. Då motsvarade vd-lönen »bara« 9,1 industriarbetarlöner.

Men efter det, med ökat inflytande för arbetsgivarna (och därmed en tilltagande »individualisering« av samhället) har lönespridningen skjutit fart och för närvarande tjänar vd-n som 31 industriarbetare.

I jämförelse med människors åsikter och förväntningar på lönebilden (se ovan) är det naturligtvis helt horribla skillnader.

De flesta svenska löntagare som jobbar heltid ligger i lönespannet 18 000-26 000 kronor i månaden. Samtidigt vet vi att det finns stora grupper i till exempel vården, som tjänar 14 000-15 000 kronor i månaden. Till det kommer den dryga miljon svenskar som står utanför arbetsmarknaden och som lever på a-kassa och sjukersättningar av olika slag, där inkomsten är ännu lägre och närmar sig existensminimum.

Näringslivets direktörer däremot går det ingen nöd på. Det är faktiskt så att numera tjänar svenska vd-ar bäst i hela EU. Ingen av börsens vd-ar hade 2004 en månadsinkomst under 600 000 kronor.

Listan toppas av Ericssons Carl-Henrik Svanberg med nära två miljoner i månadslön. MTGs (Stenbeckskoncernen) vd Hans-Holger Albrecht, Tom McKillop, Astra Zeneca, Leif Johansson, Volvo, Gunnar Brock, Atlas-Copco, Leif Östling, Scania, och Hans Stråberg, Electrolux, hade alla månadslöner på mellan 1,6 och 1,1 miljoner kronor.

Även i den statliga sfären betalas rejäla ersättningar ut. Nordeas Lars G Nordström fick 800 000 kr i månaden, Vattenfalls Lars G Josefsson nära 600 000 i månaden och Telia Soneras vd Anders Igel nästan lika mycket.

Erik Olsson

, vd på Posten där ST har många medlemmar, fick drygt 400 000 i månadslön.

Det är knappast någon tvekan om att de riktigt höga lönerna (och de därav genererade förmögenheterna) nu passerat anständighetens gräns.

Vidgade klyftor ökar spänningarna på arbetsplatserna, och i samhället i stort. Det blir till nackdel för alla, visar erfarenheten.

För facket – med solidaritet, rättvisa och människors lika värde som rättesnöre – borde det vara en självklarhet att motverka en sådan utveckling.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA