Fler offentliga jobb!
Nya fasta jobb i stor skala måste inrättas i den offentliga sektorn. För att motverka arbetslösheten, men också för att utföra alla de viktiga samhällsuppgifter som i dag missköts.
Det verkar som om s-regeringen (och samarbetspartierna) äntligen tar arbetslösheten på allvar, om vi får tro budgetpropositionen.
Ett sysselsättningspaket som ska ge 55 000 personer arbete, praktik eller utbildning, är ett av förslagen.
20 000 så kallade plusjobb skapas för att höja kvalitén i offentligsektorn. Till stor del blir det jobb inom vården, skolan och utbildningen, alltså i landsting och kommuner, men också statliga myndigheter får sitt. Plusjobben avser de som varit arbetslösa i mer än två år (enligt regeringens egna uppgifter hade förra året cirka 35 000 personer varit arbetslösa mer än ett år).
7 500 jobb tas fram för arbetslösa med högskoleutbildning; knappt häften av dem i staten, bland annat i Skatteverket, Försäkringskassan, Ams och i kultursektorn.
55 000 nya jobb är en bra början.
Men det är naturligtvis helt otillräckligt.
I dag står mer än en miljon svenskar i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden.
250 000 är öppet arbetslösa, fler än 100 000 deltar i arbetsmarknadsprogram, över en halv miljon är förtidspensionerade och 300 000 är sjukskrivna.
Många är givetvis så sjuka att de inte kan arbeta, eller kan det inte av andra skäl.
Men många, många fler skulle kunna jobba om de fick chansen.
I själva verket är detta en av de stora tragedierna i det svenska samhället. Människor nekas jobb som de själva vill ha samtidigt som de tvingas leva på ekonomiskt mycket hårda villkor, i många fall på eller under existensminimum.
Arbetslösheten river upp stora hål i välfärden. Dessutom kostar den miljardbelopp, i bidrag och i uteblivna skatteinkomster.
Vi vet att Sverige är rikare än någonsin. Tillväxten är god, konsumtionen går på högvarv och topplönerna far iväg med raketfart.
Samtidigt försvinner jobben. Det stora ansvaret ligger naturligtvis på Sveriges hundratusentals små och stora privata företag, som sysselsätter nära tre miljoner svenskar.
Men även i stat, kommun och landsting, den sektor som politikerna direkt kan påverka, har bantningen varit smärtsam. 1990 arbetade 1,65 miljoner personer i den offentliga sektorn. Nu är siffran drygt 300 000 lägre.
Bantningen märks tydligt i dag. Alla kan se det på sin hemort; sämre städning på gatorna, nedslitna parker och dålig sophämtning.
På dagis fattas personal, skolklasserna blir allt större. I sjukvården utförs många uppgifter aldrig p g a personalbrist.
På statliga myndigheter skärs anslag ned, personalen minskas och de som är kvar går på knäna.
Samtidigt vet vi att kunniga lärare och dagispersonal går utan jobb. Jurister, samhällsvetare, civilingenjörer och trädgårdsspecialister vill inget annat än att få börja arbeta. Välutbildat folk står i kö.
Det är därför nödvändigt att inrätta nya fasta offentligjobb, i stor skala, för alla de uppgifter som måste skötas.
Pengar finns ju – de betalas i dag ut som arbetslöshetsersättning och andra bidrag. Använd dem och lägg till lite extra för att skapa de fullbetalda jobben. Samtidigt får stat och kommun in nya skattepengar.
Budgetens 55 000 nya jobb är en första ansats.
Jan-Åke Porseryd
chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.