Fel i praktiken
Praktik kan vara till stor nytta för både den arbetslöse och samhället. Men då krävs att politikerna skapat goda förutsättningar – och att arbetsgivarna tar sitt ansvar.
Arbetslivserfarenhet smäller högt. Det vet alla som sökt jobb. För den som har en svag position på arbetsmarknaden kan en praktikplats vara en utmärkt chans att stärka sina meriter. Olika former av praktik är därför ett viktigt verktyg i arbetsmarknadspolitiken.
Men för att praktiken ska fungera i praktiken måste den vara utformad på ett klokt sätt. Blir den en möjlighet för arbetsgivare att få tillgång till billig arbetskraft för jobb som de annars skulle anställa personal med full lön för att göra – då blir resultatet färre riktiga arbeten. Detta brukar kallas undanträngningseffekt.
En annan risk är att praktiken inte ger den arbetslöse förutsättningar att utvecklas och få nya kunskaper. Då ökar knappast chansen till nytt jobb – i stället framstår åtgärden ur individens perspektiv som meningslös.
Så känns det förmodligen för den kvinna som ST Press berättar om i detta nummer, som varje år får hoppa in på Skatteverket för att registrera deklarationer. Plötsligt fick hon beskedet att hon i år under en månad skulle göra samma sak som praktikant inom den arbetsmarknadspolitiska insatsen Lyft – med aktivitetsersättning i stället för lön.
Skatteverket är den enda vinnaren när jobbet på detta sätt utförs till lägre pris av någon som är illa tvungen att acceptera villkoren. I förlängningen är förfarandet ett hot mot de anställdas trygghet och anställningsvillkor.
Facket på myndigheten vittnar om att många av myndighetens praktikanter har lång arbetslivserfarenhet. »Praktiken bidrar knappast till att deras cv blir bättre«, konstaterar STs avdelningsordförande.
För Skatteverket, som dras med stora underskott i budgeten, är det säkert frestande att spara pengar genom att ta in Lyftpraktikanter i stället för dyra anställda. Särskilt om de redan är erfarna och duktiga.
Men det är en dålig lösning för samhället om arbetslösa tas i anspråk för att under korta praktikperioder utföra ordinarie sysslor utan att få en riktig lön för sin insats. Det går dessutom stick i stäv med vad arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin tydligt uttalat: att det är viktigt att Lyftpraktiken inte ersätter ordinarie arbetsuppgifter och tränger undan rekryteringar som annars skulle ha gjorts.
Förutsättningarna för åtgärden Lyft har inte varit de bästa. De hastigt formulerade kraven på offentliga arbetsgivare att snabbt skaffa fram stora mängder praktikplatser har knappast bidragit till att skapa förutsättningar för goda insatser. För att de arbetslösa ska kunna få en meningsfull praktik behövs en rimlig dimensionering, en noggrann granskning av de praktikplatser som erbjuds och satsningar på bra handledning.
Olika typer av praktik kan vara till stor nytta för både individ och samhälle. För den som har begränsad erfarenhet kan en bra praktikplats innebära ett värdefullt tillfälle att lära sig nya saker. Utformad på rätt sätt blir praktiken inte heller ett billigt sätt för arbetsgivaren att få ordinarie arbete utfört.
Det gäller att vårda de arbetsmarknadspolitiska verktygen, så att de kan användas på ett effektivt sätt. Med en alltför slarvig hantering riskerar i grunden goda åtgärder att få dåligt rykte.
Alexander Armiento
chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
